Rudans

Till helgen är det Göteborg och Big 4 (Metallica) som gäller. En helg jag tjurskalligt vägrat planera. Ellen och jag har pratat i telefon flera gånger och varje gång haft för avsikt att planera lide. Men den där kånkeltösen är ju lika hårdnackat framoförsiktig som jag. Aah, ingen bra kombo. Hoppas det går bra och att jag kommer ihåg mina byxor i alla fall.

Idag har jag sprungit en mil för första gången i år. Om fem veckor ska jag springa dubbelt så långt. Puh. DjB drillar mig. Jättekul tycker jag! Han trippar uppför backarna och ger mig tips och trix. Glada tillrop. Jag flåsar med en andhämtning som visslar för varje andetag. Fjjuiiit. Jag har inte tränat intervallträning sedan jag slutade med handbollen så det är väldigt roligt faktiskt. Trött blir man.

När jag spelade handboll i Vinslöv hade jag en evig nemesis när det kom till löpträning. I själva handbollsmomentet hade jag inte mycket att säga till om däremot. Nu har jag inte haft någon sådan där mortal enemy på år och dagar. Får nog skaffa mig en. De behöver inte veta om det. Jag bara ligger tätt bakom och psykar. Springer om för att stanna och stretcha framför. Springer om igen. Vi ska nog bli två om den här rundan! Ensam har jag ju inte disciplinen att ta i. Jag är mer; nja, idag är nog ingen sådan dag. Men kanske imorgon.

Trött i ögonlocken / Rudan