Det stundar..
Det finns i alla fall ingen midsommarstress. Det har jag aldrig hört talas om. Nej, midsommarafton är en sådär härligt prestigelöst. Ge folk lite köttbullar och snaps så är de nöjda sen.
Det försökte mor beröva oss på en midsommar för några år sen. Minns det som igår. -Jag gör inga köttbullar i år, vi kan ju äta sill. -EEEEH VA? Läggetiaav! Inga köttbullar? Underläppen började darra på oss. Sen rullade vi köttbullar så det stod härliga till. Undrar om det var någon sorts omvänd psykologi från mors sida? Det slog mig nu! Fy vad lömskt! Men bra.
Och hon har blommor i sitt hår, som bara jag kan se!
Varm inombords / Rudan
Dagens lille.
I övrigt så var gårdagen en dag av blandade känslor. Den började med att jag var trött. Man är lätt det innan 6 på morgonen. Sen gick det över i pockande oro inför vad som komma skulle. Därefter var jag hungrig, sen kom uppgivenheten över mig, sen blev jag ännu hungrigare. Sen sturskt obstinat. Sen mätt. Sen nervös. Sen ganska så nöjd. Sen riktigt glad. Den glädjen satt i resten av dagen.
Till lillebrodramis stora förtret. Han började pratade om någon sylt med lök han ville göra. -Sylta? undrade jag. -Nej, löksylt. -Ska vi göra sylta? -Nej, SYLTLÖK! Nej, jag menar LÖKSYLT! -Du menar löksylta? Sylta med lök i? -Men lägg av då, inte sylta! -Kan vi inte stoppa korv? Sommarkorv. Eller göra sylta? -Nej man ska inte handskas med kött när det är varmt ute, sa mor förståndigt. -Men hallå, det är väl inte 30 grader i köket heller? -Slaktmånaden är i november, sa far upplysande. -DET VAR EN SYLT MED LÖK I SOM VAR VÄLDIGT GOD, sa min lillebror för att återfå uppmärksamheten. -Jahaa nu minns jag, sa mor. Jag trodde att du menade syltlök.
Haha, stackars lille bror. (Ja, särskrivet: en liten bror).
Nu ska jag ta itu med dagens göromål. Märk väl att jag varit uppe sedan 7. Men jag har fikat och promenerat med fadramodrami också.
Med överläppssvett / Rudan
Åter på sydliga breddgrader.
-Heeevaaa e jaa?
Jo, i svärisarnas gästsäng. I ena handen håller jag nattlampan som trillat ner och i andra håller jag glödlampan. Lite förföriskt sådär. Det var min drink och drinkpinne det. Mina armar hade somnat, jag var ju tvungen att hålla upp drinken så att jag inte spillde ut något. Jag önskar att det hade funnits en bild på hur det såg ut.
På tal om drinkar. Jag skulle prompt ha med en Ramlösa som jag inte druckit upp i bilen, en burk alltså. Under tiden jag rumstrerar om i baksätet för att optimera min komfort har jag ställt burken i knäet. Det är bra att göra det. Plums, säger det. Iiih säger jag. Kallt mellan benen. Och bubbligt! Det såg PRECIS ut som att jag kissat på mig. Sådär koncentrerat till skrevet både bak och fram. -Haha, skrattade jag. -Hahahahahahahaha, skrattade DjB.
Sängvätare? / Rudan
Hajjhajj
Vår granne säger alltid hajjhajj när man möter henne i trappan. Härligt tycker jag. Hajjhajj po dajj!
Det ligger en redig Bob-katt bredvid mig. Ser precis likadan ut, lika stor och så. Men den här verkar snäll. Jag litar dock inte fullt på den än. Lite avvaktade sneglar jag på den i smyg. Ser efter om han vässar klorna. Nu när jag tänker efter så förstår jag inte hur Ellen kan kalla mig okattmänniska. Må så vara att hon hade ett par-sju glas vin innanför västen, men ändå. Det var då inte JAG som blev biten av Bob-katten. Bob letade nog upp den svagaste länken i kattmänniskosammanhang innan han gjorde sitt illdåd.
Har jag inte berättat om Den Elake Katten Bob?
Vi var och hälsade på Phisen i Camebridge, Snudan och jag. Phisen var inneboende hos en professor. En något säregen typ, som sig bör om man är engelsk professor antar jag. I alla fall så hade hon en fruktansvärt lömsk katt. Elak och illvillig. En riktig Disneyfilmskatt! Är det inte i Basil Mus det är en stor elak katt? En sån var det i alla fall. Ellen blev direkt på sin vakt. Med all rätt för plötsligt BET kattjäkon henne! Efter det var det inte bara rädsla utan FRUKTAN vi såg i den stackars kvinnans ögon. Phisen bad henne sluta sjåpa sig. Ellen hade icke lust att åter korsa rummet från toaletten. Kattfan lurade ju därute. Jag tänkte att jag skulle undsätta henne och gick mot toaletten. Plötsligt springer katten ut och jagar in mig på toaletten! Puh! Jag hann in. Men ut kom vi icke. Katten satt på huk precis utanför och bara väntade på sina byten. Inte nog med det, den klöste heltäckningsmattan precis som om den ville tala om för oss att "såhär kommer ni se ut när jag är färdig med er". Phisen visade ingen som helst förståelse för oss två flickebarn. -Skärp er, sade hon kort och räddade oss.
Hade jag varit hemma hade jag lagt upp en bild på hur Ellen såg ut hela tågresan från London till Camebridge på grund av att vi skulle till professorn igen. Totalt likgiltig. Som om hon såg sin dödsdom i vitögat. -Jaha, tjugo år fick man bli. Det var ju kul så länge det varade.
Bortrest / Rudan
Hej!
Hav förtröstan. Ni tre som läser min blogg.
Mot en blandning av sött och salt / Rudan.
Husmanskonst
9. Serveras med kokt ris, blanda för färgens skull i ett paket gröna ärtor, samt en grönsallad.
Wiho, vad piggt det blev med ÄRTOR i riset! Det var oväntat. Och färgglatt. Jag undrar också lite om grönsalladen ska blandas I riset. Det står det, men det ser inte ut så på bilden.
Modrami är en lustig prick ibland. Hon gillar det gammaldassa köket. Inte för tokiga kryddningar och mycket äkta vara. God svensk husmanskost är hennes gebit. Ibland går det dock liiiite överstyr, det här med det gammeldassa. Äppelris är ett exempel på det. Modrami, hurtig och glad: -Och så blir det äppelris till efterrätt! Det åt man förr! Vi: -Hmhm. Det låter ju spännande. Men nej. Det är Inte Spännande. Det smakar äppel och ris. Det blir inte festligare än så, hur mycket grädde man än klickar på. För att slippa denna efterrätt i framtiden har vi tagit det säkra före det osäkra och skojat försynt om det. -Det blir väl inte äppelris idag, hoho, modrami? har man sagt och sett klämkäck ut. Hellre gris än äppelris, har vi broderat med korsstygn och hängt upp på köksdörren. -Vi har gjort äppelris till efterrätt näääää skojar bara, Ha Ha! Äppelris, Ha Ha! har vi sagt när vi lagat maten.
Ni kanske tycker att man kunde stått ut med äppelris en endaste gång utan att klaga, men vi har stått ut med både äppelris och apelsinris. Och någon gång, vid 21 års ålder och uppbackad av mina yngre syskon så fick det vara ett slut på detta. Hellre ingen efterrätt alls. Det komiska var att modravår inte heller tyckte att det var sådär himla, men alltså. Vem har sagt att efterrätt ska vara gott?
Fotnot: Mors husmanskost är i övrigt mycket svårslagen<3
Återkoppling ang. 110522
Okej, det var lite slarvigt. Men jag hade ju fullt upp med min crazy paj? Det får man väl ha förståelse för.
I väntan på att CNC-manicken ska bli ledig / Rudan
Blev abrupt sugen på Banana Spliddelitt.
För något år sedan var det en annan bananlastbil som sladdat på vägen så att släpet vält och alla bananer åkt ut på vägbanan. Hörde det på trafikinformationen på P4. -Banan på vägbanan, stor halkrisk. Se opp.
Haha, de är roliga de där bananerna. Jag får nog höra av mig till brödrami så att de får reda på vad som händer här nere i Skåne. Vilka tokigheter. De kommer ju att tappa hakan när de kommer hem annars. Får förbereda dem lite.
Bananfröjdig / Rudan
Uti herrens hage.
Å andra sidan så är jag ganska gammaldags. Gillar ingrodda traditioner. Ska vara så för att det alltid har varit så, liksom. Man ska inte komma här och kalla potatismos för puré, som sagt. Man får inte börja särskriva, även om språket är och alltid har varit i ständig förändring. Man får inte börja säga nya fjantiga förstärkningsuttryck som 'sjukt'. Så himla tramsigt uttryck. Man ska inte börja fira nationaldagen på norrmännens vis, bara för att norrmännen gör det. Lägga sig till med sånt 2011, tssst. Då kan vi väl börja fira Mickelsmäss igen istället? Det ÄR ju en tradition här. Från och med i år ska jag fira Mickelsmäss. God Mickelsmäss på er.
Konstigt / Rudan
När jag blir stor ska jag bli en martyr.
Jag gillar martyrskap. Eller egentligen inte alls. Men det kan vara rätt gött att tycka synd om sig själv ibland. Det värsta då är att tänka på hur osynd det egentligen är om en. Något så inåt håens osynd är det. Man har tak över håedet, middag på furuboret, en studafes som kan bära när man blir trött i benen, ett jobb att gå till, en brun lusekofta och fotsida mamelucker att gona in sig i. Nej, mig är det då inte synd om. Skit också. Så väller det Dåliga Samvetet in. Det finns ingen som det är så osynd som om mig. Stackars mig för det. Mmm, finns alltid lite självömkan över.
Gnällighet är så fruktansvärt påfrestande. Jag gestikulerade det hela för DjB en gång. Jag var skojfrisk och sa att: Nu när du pratar så låter det såhär i mina öron; gnnnnnnniiiiiiiiiiaaaaaaaaahhhh (visade hur en dörr öppnades). Och när han invände: gnnnnnnniiiiiiiiiiaaaaaaaaahhhh (fortfarande med luftdörrhandtaget i handen). Inte för att han är gnällig, men jag måste ju få utlopp för min kreativitet. Han bad mig väl plocka ut ur diskmaskinen eller något annat tråkigt. Sen TOG han det och vände det EMOT mig. Han bara i minst en månad: Nu när du pratar så låter det såhär i mina öron; gnnnnnnniiiiiiiiiiaaaaaaaaahhhh (visade hur en dörr öppnades). VA? Kan man göra så? Hade inte jag patent? Det värsta var att det stämde in bättre på mig. Min röst är ju ljusare. Hans dova tonfall påminner mer om en ladugårdsdörr. Och det kan jag inte härma. Knarrande liksom.
Igår introducerade jag en ny grej. Man lägger håedet lite på sned i händerna så att man ser förstående ut. Sen stoppar man in pekfingrarna i öronen och säger: Vad sa du baby? med honungslen stämma. Prova det! När man övat lite syns det inte att man håller för öronen.
Poängen med det här inlägget var ju martyrskap. Vad tröttsamt det är. Självömkan och gnällighet, NAEE. No more. Kontraproduktivt är vad det är. <-- nytt favoritord<3
Upp och iväg /Rudan
Fotnot till gårdagens inlägg
Brainstorm -> Hjärnstorm -> Ironstorm. För er som undrade. Låter coolare så.
På lektion / Rudan
Den som ändå finge en knuba kaffe med EnKnubaKaffe.
Jag funderar gravt på hur jag ska utveckla min uppfinning. Idén är ju så himla dålig redan från början.
Någon dag ska jag berätta om hur man brainstormar. Det är jag en redig illbatting på ska ni veta. Jag och Snudan.
När jag skulle brainstorma med en klasskompis i höstas visste den människa inte alls hur man gjorde. Alla mina bra idéer bara smutskastades. -Nej, så kan man inte göra. -Vilken usel tanke. -Hur kunde du komma på något så dåligt? Ttttt-t, säger jag. Jag vet nog hur en äkta Ironstorm går till!
Vilket för mig in på något annat. Änteförligen vet vi vad våra knoddar ska heta!
Krysantemum och Thunderstorm!
Barn utöver dessa får heta Bo, Rut, Knut, Sulan eller något annat korthugget. Först och främst ska Thunderstorm drillas. Jag menar, heter man Thunderstorm så bara MÅSTE man hålla på med någon häftig sport. När han döps ska orgeln spela som de brukar göra på ishockeymatcher. Ni vet? Barry tyckte att lämpliga sporter för Thunderstorm var: hockey, amerikansk fotboll eller ridsport. En dyr sport är ett måste. Bo kan få ett par löparskor och eventuellt en innebandyklubba.
Krysantemum ska vara mitt lilla projekt. För det första ska jag kalla henne Krysset. Sen, när hon en dag får en boll i huvet ska jag vara den första att säga: Mitt i Krysset! Hahahaha! Sen var det inte så mycket roligare än så. Men om hon börjar spela fotboll kan det ju bli roligt flera gånger. Haha, mitt i krysset. Var får jag allt ifrån.
Prohoookrastineeeering/Rudan
Ett tjog och ett kvarts dussin/Maj-2011
Ja, det är jag det.
Jag har varit så finurlig idag att jag har åkt hem. Till ostbyen. Tänk vad förvånade alla ska bli när de upptäcker att jag är hemma. Hihihihihi. Kassörerna på ICA, tågpersonalen, kanske till och med DjB bara: vaaaaaa, är du hemma en mååååndaaa????????
En sak jag tycker är lite störigt är att man könsbestämmer vissa saker. ModebloggERSKA. Bra att man poängterar att det är en tjej som modebloggar. Väldigt ovanligt med tjejer inom det området. OBS: Ironi. Även om så vore så tycker jag att det känns liiiite 1953 att använda -erska och -inna. Och bara det, att säga att något känns som ett passerat årtal känns liiite passé. Eller 2003 som man också kan uttrycka det. Allt enligt Emma. Och den kvinnan vet.
Det fulaste är när man inom idrottssammanhang säger "landsmaninna". Ööööh! Vafan! Det heter ju landsman och MÖJLIGTVIS landskvinna. Fast ändå inte. Landsman, talesman och ombudsman är ord som faktiskt inte betyder ordagrant MAN (breda axlar, snopp och skägg). Ordet -man kan vara av könsneutral natur, ser ni. Där man betyder människa, jämför med engelskan. Sen kan man mycket väl säga talesperson om man vill det. Det får man för mig. Helt OK.
Petitesser! Folk retar sig på petitesser. Däribland jag. Sen när jag tänker efter en stund kommer jag på att Nää-ä. Jag bryr mig inte. Eller så maler jag det i flera månader. Landsmaninna, landsmaninna, LA-NDS-MAN-INNA. Fuuult.
I behov / Rudan
16.22 Söndag
Vad ska jag baka för bröd då? Surdegsbröd kanske, det har jag tänkt länge. Men neeeeej, surdegen ska stå i flera dagar. Åh, stackars mig. Vilket vankelmod.
Dessutom har jag bestämt mig för att springa en sväng innan dagen tar slut. Och plugga tillverkningsteknik också. Såatteeh, jag har många bollar i luften. Och som ni vet, dåligt bollsinne. Kan inte sluta lyckligt detta. När DjB kommer hem från träningen lär jag ligga i horisontalläge på soffan med en handduk över ögonen. Handryggen ovanpå. -Aa. En sån stress. Stackars lilla Rudan.
Ambitiös/Rudan
Kvällens sista
Idag var jag och morami i karlskrona och tittade på skola. Jättefint är det där! Det är hav och himmel och träd och gräs och hus och så vidare. Men jag vet inte.
Efter lite så ska det låta, talang 2011 och någon kass film på trean är det nog dags att sova. Finns linte mer att uträtta denna dag, känner jag. Dagen är till ändo.
En kärvänlig bild / Rudan
Stinsen brinner
Den där Erik Saade, han är inte lite kaxig han. Typiskt 90-talister. Det är just därför jag gillar Gunde Svan mer än till exempel.... Blondinbella? Vad är det för fel på att vara lite ödmjuk? Säga att man är sämre än vad man är? Då kan man ju i alla fall överraska. Svårt att överraska när man påstår att man kommer ifrån samma skola som Justin (Timberlake) och Michael (Jackson).
Själv kommer jag ifrån samma skola som (Moder) Theresa och Nelson (Mandela). Något utav en värnande frihetskämpe, brukar jag kalla mig själv.
Ps. När jag var liten var jag mäkta förtjust i Gunde Svan. Han hade gjort ALLA celler på Fångarna på fortet. Coolt. Han påminde mig om min far som kunde lyfta alla vikterna samtidigt i bänkpress och sparka bollen så högt upp i luften att den inte syntes längre. Han kunde köra bil utan att röra ratten och han hade jeansjacka, jeans och cowboyboots. (Senare, LÅNGT senare, har jag förstått att han fixerade ratten med knäna och att jag tittade på fel ställe i himlen, när han sparkade bollen. Men ändå.)
Framförsynt / Rudan
Linda Luring kallas jag ibland.
Idag har en tentaluring ägt rum. I början tyckte jag att det var lite fjantigt när de bullade upp choklad, frukt, festis, redbull, kaffetermos, kakor och mackor för några timmars tenta. Det tycker jag fortfarande, men jag känner att tenta: OKEJ, den kan ändå vara ända upp till 5 timmar. Men en två timmar lång föreläsning? Eller rättare sagt 2x45 min. Lite mesigt att ta med termosar och godis för det. Det ser lite viktigpetteraktigt ut. "Jaaag vet hur det ska gå till", "måste hålla blodsockret uppe för att kunna koncentrera mig" liksom. Jag funderar på att ta med en såndär jättestor termos som man trycker på en knapp på locket för att pumpa ut kaffet. Sen ska jag, efter cirka 22 minuter och 30 sekunder erbjuda kaffe till den som vill ha. Dela ut plastmuggar i hörsalarna. -Skicka uppåt! ska jag viskhojta. -Någon som vill ha socker? Mjölk? Eventuellt ska jag ha brett mackor till gossebarnen och tösabitarna. Lingongrova med ost och gurka eller skinka och paprika, alla inpackade i smörgåspapper. -Vill du ha ost eller skinka på smörgåsen? Du vill ha ost, okej. Jaså du gillar inte gurka? Nej då får du plocka av den. Vill du ha en servett att lägga tuggummit i? Eller snusen? Om det är någon som är laktos- eller glutenintolerant så har jag alternativ till er här! (äpple och vaniljpinnglass).
Undrar om någon hade förstått ironin?
Pillemarisk / Rudan
Puhuuuu
Jag var hemma i Ostböj igår. På gott humör, kändes det som. Upp för första trappan, glad i hågen, andra, tredje. Pust. Fjärde, grymt. Femte UÅÅÖÄÄH jävla trappor och tungt jävlar ska man asa på! Rycker i handtaget. Varför ska han ALLTID låsa dörrfan, så jävla irriterande. Leta efter nyckeln som ligger längst ner i väskan och trasslat in sig i något satans mappgummiband, AH! Kan inte karlajäkon öppna då? Låser upp och är beredd på att skälla. (Finns alltid något att skälla på) -Hej! säger han. Möter mig leende i hallen. Öh? -Jaha, hej hej på dig du. Ilskan rinner av. Vad var jag arg för? Att han låst dörren? Det gör ju jag med.
Stackars karl.
Rudan i fez.
/Rudan
Uti guds egen lilla tombola
Så fort jag fått mitt glädjebesked följde andra glädjens budskap med. Plötsligt kom tilbud från både höger och vänster, Fru Fortuna var återigen min vän. Jag skrev innan att jag tycker att jag har sån övernådig tur. Denna tur har inte infunnit sig på ett bra tag. Tills nu då. Igår slog det mig när jag berättade för modrami att lektionen som jag inte kunde gå på hade ställts in, att det inte bara är tur. Det måste vara inställningen. Min naturliga inställning är att jag har tur när något bra händer. När lektioner ställs in till exempel, så tänker jag: Faan vad bra! Just idag när jag var så himla trött/upptagen/illmarig/osugen/gasig/osv. Vilken TUR jag har. Sen tänker jag inte på när jag har otur. Och då har man kanske inte otur. För man vet inte om det. I vilket fall så har jag kanske inte riktigt haft min naturligt godmodiga inställning på ett tag, därför har jag inte heller haft tur. Som inte är tur då. Imaginär tur. (Som vi brukar säga inom matematiken, ha ha ha!)
I en Dalai Lama-bok stod det att man alltid återvänder till sitt naturliga tillstånd. Om allt fungerar som det ska, vill säga. Så man kan vara jätteglad och jätteledsen, men förr eller senare återgår man till sitt normala humör. Som en sinuskurva. (Som vi brukar säga inom fysiken. Ha ha ha!) Man kan försöka höja sin egen norm, men man är nog fel på det om man söker efter att alltid vara jätteglad. Far runt kors och tvärs för att alltid ha kul, alla till lags och allt ska vara perfekt och puttenuttigt. Hellre lite skit i hörnen än ett rent Helsinki. Ha Ha Ha!
Lagom / Rudan
Ha Ha Ha!
Den som ändå slapp sitta på en pinnastol.
It's what it is, trudeluttar han. Marketork Knubfler. Precis som om han visste...?
/Rudan
14.28
Hjärtligt välkommen till min lilla tambur!
VA???? säger jag. Jag har ALDRIG hört talas om detta, trots att jag gått på ganska många pass och haft ganska många olika tränare. Hur fan skulle det gå till? Hur drar man ut fotens inre senor? På vilket sätt skulle det kunna vara dåligt? Om man av misstag skulle snubbla sträcker man ju ändå ut dem och i så fall blir väl skadan ännu värre? Om det nu ens är möjligt överhuvudtaget som sagt. Jag säger inte att det inte är sant, men jag skulle velat höra en väl underbyggd statistiskt säkerställd rapport på det där.
Samma sak med spinning. Plötsligt får jag höra att man inte ska "dra" upp foten. Det är det gamla, enligt instruktörer i Göteborg. Jaha? Varför då? Jag bara undrar så om någon vet kan väl den berätta?
Jag häpnar, nej jag får dåndimpen!, när jag läser i tidningen (NSk...) att man ska föredra less fat- och lightprodukter om man vill gå ner i vikt. Va? Säger man fortfarande så? Jag trodde det blev ute ungefär samtidigt som de la ner Voxpop. Vilket för övrigt var världens bästa tv-program då det begav sig.
Ibland verkar det inte som att människor är så sugna på veta varför saker och ting är som de är. Nej, man ska inte ifrågasätta. Det bästa är att få färdiga kvällstidningsåsikter. Som man kan ta för sanna, för någon som "vet" har ju sagt det. Men hur vet man att de vet? De kanske bara är just deras personliga åsikter och förhoppningar och det kanske bara är såna som gillar att höras som märks? Nog för att jag är i besittning av en liten besserwisser, men alltså.. Jag känner mig inte RIKTIGT lika lurad när jag hör att vaniljsmaken i yoghurt är gjord av kobajs.
Rätt åt folk att de äter kobajs när de inte följer Hjärnkontorets devis: Frågar man inget får man ingenting veta!
/Rudan
12.02
Nä, riktigt så var det inte. Eller jo. Jag var ganska lat. Jag är ganska lat. Fan vad lat jag är. Ellen säger att jag inte är lat. Hon är snäll. Annat är Emma den Unkna.
/Rudan
Nu ska jag luncha
En fråga jag burit på ungefär sedan jag tog körkort är varför lastbilar (lastbilsCHAUFFÖRER) envisas med att köra om andra lastbilar i uppförsbackar. Särskilt på E6:an. Särskilt på fredagar klockan 2, när man är på väg hem efter en veckans anletessvett-SLIT. När man kör i sina lagstadgade 120. Nu har jag fått svaret! Aldrig mer kommer jag att undra, tuta ilsket eller svära över detta fenomen. Det ÄR inte för att jävlas de gör det. Och det är inte heller i min fantasi de gör det utstuderat just i uppförsbackar. Jag frågade en lastischaffis/klassis och fick svaret att det är enda gången de får den extra farten att köra om. Huh? tänkte jag fånigt. Jooo, en fullastad lastbil sackar ju efter i uppförsbackar. Swisch så kan den tomma lastbilen köra om då den kan hålla några km/h mer än den fulla.
Det där ville ni veta vaaaaa? Jag ville det. Och jag ville att ni skulle veta. Jag vill pracka er på denna kunskap. Det är så många som prackar på mig kunskap jag inte vill ha, så det är inte mer än rätt.
Väl bekomme / Rudan
Gissa bajset!
Onsdagstankar
Något annat fjantigt är att det står potatisPURÉ på menyn i skolrestaurangen. Det är väl ingen puré, det är väl heltvanligjävla MOOOOOS. Stompepär! Har så svårt för sånt där. Cupcakes? Det har väl alltid hetat muffins? Undrar varför folk börjar kalla saker för något annat. Är det för att man ska tänka: Åååh, pjooorééééé, mmm! Det låter smaskigt. Och annorlunda! Annat än sketen pottemos. Så är det ändå det liksom. Nästa gång det serveras puré ska jag reklamera om det inte är EXAKT puré.
Haha, jag har ju rätt! Sökte på cupcakes och det är alltså samma smet.............. Hmmmmm........... Är det då inte samma.. kaka? Potatispuré har samma ingredienser som mos........
God och DRYYYG / Rudan
Förnöjsam
Hur kan jag då på något sätt vara bättre än denna kvinna, denna hagga, denna kånkeltös? Hon är alltså klok, bra på fotboll och jag antar att hon har rena strumpor. Hmm, jag vet ju att jag är det. Bättre alltså.
JO! Det må så vara att jag ploppar ur mig grodor i fel forum (flöjtmusiksforum), men jag gör det åtminstone med goda uppsåt. Emma däremot, hon har ingen lust att vara folk till lags. Om jag är skojfrisk, så är hon illmarig. Ett exempel är en gång när DjB provade dånseskorna och ett par tjejer närmade sig honom på de mer vulgära sätt. Jag, flickvännen i fråga, märkte inget. Däremot började tjejerna nästan slåss med Emma. Och det är inte första gången. Hon utstrålar något, den där Emma. Sen är hon nåtsåinåtflarnens enveten. Och en urusel förlorare. Antagligen är det dessa egenskaper som gör henne till en bättre idrottare än mig, skit också. Hon är ju omöjlig att komma åt!
Det bästa med Emma är nog att jag känner mig snäll i hennes sällskap. Eller alltså manipulativt snäll. Den som triggar igång något och sedan bara lutar sig tillbaka och ser på skådespelet.
Ljuvliga Linda den Storslagna vs. Snus-Emma av Fjärt
/Rudan
Slår ett slag för en utmärkt sida. Schangdoooobel.
Lilla, lilla, lillelidillelilla Emma.
Nåväl, Emma försöker knivhugga min rygg genom att påtala att det är hennes skattepengar som går åt till min utbildning. Men hallå, det kan du väl bjuda på? Du gillar väl mig? Du vill väl hellre sponsra mig än någon bortskämd spoling du inte känner? För övrigt så har jag fortfarande jobbat längre än deeeeeeheeeeeeeej, hihihihi. Kom tillbaka i höst likZom. Emma är så himla liten och ung. Ung&Oerfaren, Naiv&Blåögd. Jag har fått lära henne det mesta om livets hårda verklighet. Hon har mig att tacka för mycket alltså. Tänk om hon hade insett det, istället för bita den hand som när henne.
Här lär jag henne att åtnjuta en hamburgare i fulla drag. Se hur hon bara suger in sig kunskapen!
Retsticka / Rudan
Kikärta eller kikhosta?
Har för mig att Rudan kommer ifrån en designlektion i gymnasiet. Ni vet, man sitter där och brainstormar. Ny produkt, ny produkt... Hmmm. -Ellen, Fulaste Smeknamnen-06? På det sättet kom sig Rudan&Snudan. Jajemänn!
Stundomsinnad / Rudan
Men åååh, skulle ju lägga upp en bloglovin-länk men jag är ju helt och hållet ODUGLIG.
17.40
Ett annat program som avhandlades var Rädda Joppe - Död eller levande. -OOOOOH jag HATADE det programmet! sa vi i kör. Haha! Alla tyckte samma sak. Men vafan, kunde han inte hålla reda på den där sletna pingvinen så kunde han väl skylla sig själv? Minns när jag satt där, 6 år, och tänkte att det var då snorunge till slarver. Gömma nallen i soppåsen, vem gör det?
Haha, när jag sökte på Rädda Joppe kom detta inlägget upp. Joo.. Så sant som det är sagt. Hoppas det är okej att jag länkar.

-Vem har skitit i soffan? (It's a blog war going on out there)
PRO / Rudan
Emma, är du med?
Jag kan ju inte bara avklinga nu när jag uppdaterat så friskt de senaste dagarna! Hade för fan 11 läsare häromdagen, det ni! Sen såg jag att Emma länkat mig så det var nog mest därför. Hon är schysst som ger mig fler läsare. Egentligen borde jag smutskasta henne förresten, hon gjorde klart och tydligt att she was aiming for that blog war. Går alldeles utmärkt att blanda svenska och engelska ser jag.. IT'S ON, säger jag!
Jag tror inte att Emma stryker sina trosor. Hon hävdar att hon gör det, men i fredags såg jag allt ett par skrynkeförliga mamelucker kika fram under kjolen hennes. Som för övrigt var på tok för kort för att tillhöra en kvinna av stil och klass. När kjolen närmar sig övre skenbenet är det då jag som snörper på munnen i en präktighetsmin :J

Har ni någon gång bekantat er med Baggen?
Förväntansfull / Rudan
16.37
Köpte ny outfit häromdagen. Lite fel årstid för kappan men det var rea och efter sol kommer ju regn.
Jodååå... särskilt nöjd är jag med mina poser. Casual but still needy.
/Rudan
Till Tompa Ledde
Gick en promenad
en solig söndagseftermiddag
då kom en tjej
visste att hon hade en grej
att säg
så jag sa
Det kan kviddevitta
kviddeviddeviddevittvitta
vet varken ut - eller in
spelar ingen rolledoll
för det kan kviddevitta
kviddeviddeviddevittvitta
Hon hade blommor i sitt hår,
rödmålade tår
Minns en blond hårlock,
lakritsremslika åderbrock
pojkarna stod på rad
och jag uppå en estrad
men ändå sa jag
Det kan kviddevitta
kviddeviddeviddevittvitta
vet varken ut - eller in
spelar ingen rolledoll
för det kan kviddevitta
kviddeviddeviddevittvitta
En del av min hjärna
kommer aldrig kunna
bestämma sig
Måndag torsdag lördag
fredag och onsdag
Vintern är lång
men det mesta regnar bort
Det kan kviddevitta
kviddeviddeviddevittvitta
vet varken ut - eller in
spelar ingen rolledoll
för det kan kviddevitta
kviddeviddeviddevittvitta
När tystnar musiken? - Just nu!
Det kan kviddevitta
kviddeviddeviddevittvitta
vet varken ut - eller in
spelar ingen rolledoll
för det kan kviddevitta
kviddeviddeviddevittvitta
(Lurade...) (Viskas under outrot)
För att komma i stämning har jag lyssnat på Svensk Kvalitetsmusik, d v s GES och Tompan själv. Vad tycks? Är det något att komma med? Ska jag skicka't? Något ni vill höra på P4 i sommar?
I oppfinnartagen / Oppfinnar-Rudan
Tusen tuber härlig kaviar

Rudan i sitt esse! Ett partytrick gångbart i alla läger.

Men VAD NU? Ett äss i rockärmen! -TJECKISKA KONTAKTLINSER, utbrast Micke som tyckte att det hela var omåttligt roligt. Eller jag antar det, för han har sagt det några gånger sedan dess. (Åtta, minst). Joootack.. Man kan väl sina (sitt) PartyMoveZz (-move.).
En annan som kan sin fest är Tha Rick. Miss that dude. Ska han införlivas första helgen i juni? Ska vi återse honom? Kommer han komma studsande på ThaRickmobile? Då hade min dag varit gjord! Som en frisk fläkt sveper han in närhelst man minst anar det. Han kommer inte på kommando, nej man får locka och pocka lite. Det gäller att ha tungan rätt i mun så att han inte skräms iväg!
Haha, att ha tungan rätt i mun påminner mig om en gång när jag och DjB myste framför tv:n. Jag antog tunganrättimun, vilket är framför nedre tandraden - SÅHÄÄÄÄR. -Jag känner någe mjuuuuuuukt sa jag till DjB och klappade honom på gumpen. Inget gehör från DjB alls. -Jag känner någe skööööööönt, fortsatte jag och klämde på musklerna. Nä. Helt oförstående blick. -Fjantig du är. Oj, jag blev generad. Pinigt! SEN fattade jag att han inte sett Mora Träsk. Det var inte så att han tyckte att jag gjorde en helt oduglig imitation. Han fattade bara inte vad jag höll på med! Så jag fick youbba fram ett klipp. Frid och fröjd. Han kände igen det då, man får ju tänka på att han är lite till åren kommen och kommer kanske inte längre ihåg barnprogrammen han såg när han var 5. Det är ju ändå över 20 år sen. En annan tittade på barnprogram till 14 års ålder såatteeeh. Barnasinnet i behåll. Häromdagen gjorde jag en ful min som replik till min 14-åriga lillebror. Han började! (Moget, Linda *snart 23 höstar<3<3<3*)
Rudis/Rudan
Är man storasyster så är man.
Idag är det konfa. Jag och Barry ska ta folkabussen till kyrkan och tuta på lill-kotten. Särskilt när han står med sina kompisar. Outfit: gummistövlar och byxorna uppdragna till midjan. Magväska och soljärn i snöre runt halsen? Dra gossebarnet i kinderna, så söt han är sin lilla särk ahdodododododooo. Barry ska ta sin nya vidvinkelzoomskamera och gå längst fram i gången mellan bänkarna och bara FOTA LOSS när det är Jontes tur. Hahahahaha. Gotta love the 14-åringar!
10 år! Nu en halv meter längre.
Häpen över tidens framfart / Rudan
Fredag, fast skrivet på torsdag. Konstigt va?
Igår hade jag med en filt till skolan. Sen låg jag på den och varvade att plugga med att prata i telefon och sola. 33,333...% fick alltså pluggandet. Inte illa pinkat, det brukar hamna på en 5%, i runda slängar. Och då har jag räknat in tiden jag lägger på att bara tänka på att plugga. Ni vet när man sitter och tittar på böckerna men läser egentligen inget. Man bara: öööööhh. En kollega till min mor berättade att han hade haft en föreläsning där en annan kollega satt med och kollade på när eleverna lyssnade. Man kan ju se när huvudena vänds upp och sådär. I alla fall så var det inte när han visade bilder och diagram och skrev på tavlan. Nej, eleverna visade intresse när han berättade om händelser från verkliga livet. INTRESSANT, tänkte jag. Men så är det ju. Man memorerar sällan vad som stått i någon bok. Men lärare och andras berättelser brukar sitta kvar, i alla fall för mig. Jag tror att det är därför jag minns så mycket ifrån mellanstadiet. Stig Eriksson var BÄST på att återge, speciellt historiska händelser. Jag tror inte ens att vi hade någon historia eller geografibok i mellanstadiet? Fråga mig vad som hände 1523 och jag bara: Gustav Vasa blev kungedung. 1658 - Freden i Roskilde. Nordafrikas länder - (MALTE) Marocko Algeriet Libyen Tunisien Egypten. Antananarivo är huvudstad på Madagaskar. Ett annat namn för näbbdjur är platypus. YANAMEIT AND I TELL IT! Herr Stigs förtjänst ålltihoba. En annan lärare som satt spår i mig är Fru Marianne Johansson, tyskalärare i högstadiet. Även hon en lärare av den gamla skolan. Det ska ältas in, liksom. Hormonstinna 14-åringar var inget problem på hennes lektioner. Beundrar den kvinnan. Eller Anders Olsson i gymnasiet! Eller Dennie Gustafsson! Eller Roger Fasth! Arnold Kroon! Sofia Cehlin! Ewa Nilsson! Om någon av er någon gång googlar era namn så kanske det här blogginlägget kommer upp och då kan ni veta att ni hör till de bästa lärare jag har haft. Och jag MINNS saker ni sagt. Tack för mig.
/ Rudan
Prickig korv. Ser jag ut som!
Ska det vara, så ska det vara.
