Avrundningen
Imorgon åker jag hem, fanvagött. Inte! Det har ju varit lajbans att vara på semester. Det vill jag vara igen. Omätliga rikedomar skulle man haft. Och omätlig fritid. Det hade varit fanvagött må jag säga. På semester är man någon. En blek turist. Man får ta kort på roliga skyltar. Man får prata osammanhängande och skylla på att man är svensk. Man kan prata illa om vakter som är dumma i huvudet när de hör för de förstår inte vad dumihuuvet betyder. Skulle jag ta kort på en rolig skylt hemma skulle jag stämplas som ordpolis eller i värsta fall kanske petimäter. När jag pratar osammanhängande hemma tror folk att jag är full eller korkad. Pratar jag illa om en svensk vakt som är dum i huvudet på engelska så förstår de vad jag säger och blir jättesura. Till och med om jag pratar på tyska förstår de antagligen. Dumme polizei. Fast poliser är inte dumma. Bara vakter som inte kom in på polishögskolan utan fick bli stroppiga vakter istället. De är dumma. Det finns bra vakter också. En sådan träffade vi. Jag bad honom på mitt vänligaste sätt att posera med mig och Ida på en bild. We are swedish twins (!!!), of course you want to be on a picture with swedish twins!! Come on. Vi är inte alls tvillingar och inte så lika, så jag drog en vit lögn. Men det var ju för ett gott ändamål. Eller hur?
Vi blev stoppade av polis också, även han var schyssta pugan. Han var så tillmötesgående och förklarade att mile inte var samma sak som kilometer och att 70 mile är fortare än 70 km/h. Aha, dumme schwede! sa vi och tockade mot tinningen. Thank you very much. Puh.
Jag har tänkt mycket på Snudan under resans gång. Hon hade gillat allt. Det vet jag, hon är en sån kvinna. En annan har också varit på tal en del och det är Emma. Emma är hård mot de hårda, sa Kalle. Hade Emma varit med hade den fulgubben allt fått sig en skopa ovett, sades med övertygelse. Vilket han faktiskt fick, men inte förrän jag hade insupit mod i form av en yard margerita. Men den roliga historien får vi suga på. Annars har jag ju inget att uppdatera om. Och hur skulle det se ut?
Något jag kom underfund med är hur värdelöst det var att lägga 5 år på tyskastudier. Herregud så dumt. Vad har jag för nytta av det förutom att det är ett kul språk man kan skratta åt? Reskamraterna Ida och Henrik kunde prata spanska med en mexikansk servitör och där satt jag och Kalle och såg synnerligen korkade ut med ett oanvändbart Aber den Schmetterling? på läpparna. Tyskar kan ju prata engelska. Hur många länder pratar tyska utom Tyskland? Tre? Franska kan vara aningens bättre eftersom de faktiskt inte gillar att prata engelska. Men världens tredje största språk då? Det hade väl varit väldans bra att kunna! Det kunde man inte välja på tiden det begav sig. Tji! Hade jag kunnat välja hade jag säkert valt tyska ändå. Typiskt trögt. Nu tror jag att jag ska lära mig kinesiska. Då borde man väl ändå ligga i lä. Slippa känna sig som en outbildad tölp. Ojoj vad jag hade kunnat triumfera då. Tjejerna hade velat vara mig och killarna hade velat vara med mig. Jahaminsann!
Eftersom jag ska upp om alldeles för få timmar borde jag packa men jag är ju rätt laidback som ni vet. Man är inte den som är den. Tar lugnet före stormen. Ser faran i vitögat. Hoppas tullen öppnar min väska. Jag ska packa den så att den kommer sprängas om man öppnar den. Hihihi. ärligt talat så är jag inte laidback. Ibland är jag rentav uptight. När vi besökte en hippiestad, Slab City, i öknen frågade jag om toaletten. ööh, wherever you feel comfortable fick jag till svar. Humdidum, okej. Vad trodde jag? Oh gud vad bekväm man kan känna sig med en massa husbilar runtom och endast små torra buskar att sätta sig i. Dessutom var marken hård och uttorkad och Snudan vet vad det innebär. Det innebär kiss på vaderna. Ida och jag förbannade vårt sittkissande kön en aning medan vi trampade runt och kissade det saktaste möjliga för att inte väta vaderna. Inte så lätt när man tycker man är rolig. Och drar paralleller till en viss Kristianstaddag.
Har jag skrutit klart nu? Ja, det har jag. For now.
