Tisdag 13.25

Hmm, jag ska sluta med mina långa haranger till inlägg. Det blir ju så himla dålig stämning, tycker jag. Såatteehh.. En gång fes jag!

Seder och ridar CAD idag. Läraren har arbetat med CAD sedan 1982. -Så man är ju lite trött på de där strecken, anförtrodde han efter en lektion. -Snart 30-årsjubileum... fortsatte han drömskt. Jag ser verkligen upp till människor som jobbat länge och väl. De är mina idoler. Hoppas jag är där en dag. Med en trettio-fyrtio år inom någon bransch på nacken. När man uppnått åldern där man inte längre har riktigt lust, men det är ändå roligare att gå till jobbet än att vara hemma. Man tar liksom inte ut hela semestern, för varför skulle man? Oh, vad jag längtar till jobbet förresten! Jag ska jobba tre dagar vecka 18. -Vi behöver folk som är vana vid säkerhetsventiler, sa chefen. -Det är såna med två hål va? Ett in och ett ut? skojade jag skojfriskt. Men tänk om jag faktiskt glömt! Tänk om jag monterar en ventil utan fjäder, wuow! Förra året, på samma ställe som vi ska till nu, glömde jag lättverket på en ventil. Shit. Då hade jag bara servat en tjugo stycken likadana innan. Pinigt. Hann dock rätta till'at. Jag märker i alla fall att kroppen mår bra av rutinen som följer ett vanligt jobb. Får ju helt ont i huvudet och blir villrådig av alla val jag har att göra. Ska jag äta nu eller sen? Ska jag plugga nu eller sen? Träna, nu eller sen? Handla... ööööh! Nej det är inget lätt liv jag lever. Största utmaningen hittills. Inte skolan utan att tackla vardagen. Nej skolan är.. Ja, jag befinner mig alltid på Nippen. Vare sig det är u, g eller vg. Aldrig mitt i, nej sådant ligger inte mig för.

Gör anspråk / Rudan

Hurm.

Jag tror att jag vill förtydliga kontentan av föregående inlägg:
  • Man kan väl göra vad man vill, men då kan man väl vara ärlig med det. Måste man desperat söka efter ett, i sitt tycke, allmängiltigt svar till varför man till exempel försovit sig?
  • Varför tar man inte reda på sin egen fakta? Varför är man inte källkritisk alls ibland? När det gäller svininfluensevaccinet kunde folk vara så enormt skeptiska, samtidigt som få reflekterade över att vi äter bananer som är så kraftigt besprutade att de som arbetar med det har blivit sterila.
  • Varför kan man inte acceptera att man för att kunna vara riktigt glad också måste vara lite nere. Det är naturligt att humöret svänger. Däremot ska man inte vara ledsen jämt, precis som man inte kan vara lycklig jämt. (Alfons Åberg)
Jo, jag önskar nog att folk oftare kunde stå för vilka de själva är. "Jag säger alltid precis vad jag tycker, jag är inte rädd för NÅGON". Jaha. Vad cool du är! Men varför står du och snackar skit om andra då? Då hade du ju sagt det till dem istället för till alla utom dem. Jag respekterar nog mer en person som inte uttalar sig sådär (även om den snackar skit) än en person som hävdar sig själv på det sättet. Var dig själv. Då är du i alla fall ärlig!

Honestly / Rudan

Sånt jag går och filar på om dagarna.

Förresten var jag inne på en blogg. Bloggaren var väldigt förtjust i öronljus och visade gladeligen upp sina öronvaxfynd efter varje gång hon hade utfört proceduren. -Denna gången var det bruna bitar i vaxet! Inte klokt vad mkt man har därinne!!!11! Efter att ha våndats lite över de äckliga bilderna blev jag rätt förundrad över hur man kan tro att det är bra med öronljus. Vet ni vad det är för något? Det är en typ av ihåliga ljus man sätter i örat. När ljuset börjar brinna bildas ett undertryck i ljusröret och örat på grund av att elden tar syret (luften). På så sätt sugs allt vax ut ur örat. Sedan kan man klippa upp ljuset och begrunda ens vax. Lite som att man tittar i toan efter nummer 2. Analskådning kallas det va? I vilket fall som helst blir jag lite trött. Trött på att folk inte letar sin egen fakta och drar sina egna slutsatser. Jag säger inte att det ÄR såhär, men varför skulle man behöva suga ut öronvaxet ur öronen titt som tätt? Skulle kroppen ha en defekt som gjorde att öronen fylldes igen av vax om man inte sög ut det hela tiden? När den nu har löst allt annat på så fiffiga sätt. Vad jag vet är att öronen lätt börjar överproducera vax om man är där och pedar med topz och annat. Hur gött det än är. Själv fick jag en vaxpropp av mitt topzaped (och öronproppsanvändande). Så been there and done that.

Det finns så mycket dumt jag häpnar över att folk ändå gör. Jag tycker synd om dem. Och blir lite provocerad. Varför läser ni inte själva? Varför är det så många, uppenbarligen fullt läskunniga, som gör vafan det än står på löpsedeln? Vad är viktigt här i livet? Att lägga bröstimplantat innanför bröstmuskeln så att klyftan blir snyggare? Reflektera över att ni lägger plast inuti kroppen, plast som alldeles säkert utsöndrar både det ena och andra cancerogena för det gör ju allt. Reflektera också över att ett bautainlägg LÄR töja ut muskeln och dessutom pressas in mot revbenen och de inälvor som faktiskt är där inne. Tro't eller ej. Är det bra? Botox i pannan är bra! Nervgift några millimeter från hjärnan alltså.

Man kan träna två pass om dagen och sedan sitta och röka efteråt. Man kan äta tusen kalorier vanlig mat om dagen och känna sig riktigt duktig, speciellt när man sen unnar sig en tusen kaloriers Marabou på kvällskvisten. Sköljer ner med light-cola. För den blir man ju inte tjock av. Nej, säkert inte. Men kanske av det du äter till, som du MÅSTE äta till, för att kroppen skriker efter det socker du inte får genom läsken. Tänk! Det finns alltid en hake, till och med Coca Cola Zero. Men då kan man skylla på generna. Det är ett genfel. Det FINNS människor med genmutationer som ger dem en onaturligt låg ämnesomsättning. Men det är fel och elakt att säga att man tillhör dem om man bara har dålig mathållning. Vilket för mig till nästa punkt.

Oh vad man mår dåligt. -Jag Mår lite dåligt. Betoning på mår. -Jag Mådde lite dåligt förra veckan. Jag tycker inte om att man tar udden av alla de som VERKLIGEN inte mår bra. För det är många som det är. De som verkligen inte mår bra säger det antingen på ett sätt som gör att det märks att det inte står rätt till eller så säger de ingenting. Vilket är hemskt båda. Det är precis som att man ska vara speciell för att man mår dåligt. Att man ska tycka synd om den personen. -Jag kom inte på lektionen imorse för jag Mådde lite dåligt för Grejer Som Har Hänt. Jahaa, du var trött! Lat! Var ärlig istället. Och tjejer ÄR det så synd om. Vilken fruktansvärd press de har på sig. Stackars stackars tjejer. Är det inte ÄNNU mer synd om alla de killar som mår dåligt som inte uppmärksammas alls? En tjej får ju i alla fall säga sånt. Omvänd diskriminering så det sjunger om det! Eller hur? Hur ofta står det i tidningarna om all verbal misshandel? Förutom den riktad mot kvinnostackarna då. Nej, det är skam. Skyll dig själv som gifte dig med henne. Du är ju ändå starkare. Vill hon skiljas och ta barnen så har oftast mami rätten på sin sida. Du är ju karl. Tål det. Vem vinner tävlingen om vem det är mest synd om? Det gör ingen.
Vilken tur att jag sov med flätor, knöligt och dant, så att jag kunde få ett sånt här änglahår!
I samförstånd / Rudan

Vad vill den här mig egentligen?

Jag har blivit hemsökt. Av en vedervärdig liten porinfektion, eller vad nu finnar egentligen är. Djävulens påfund. Jag är absolut inte rätt man att klaga över finnar, för jag har varit rätt skonad ifrån djävulstyget. Däremot får man leta efter en torftigare, frasigare, fnasigare människa än mig. Allt är torrt på mig. Mina läppar (Barry sticker sig på dem), mitt hår (á la svinto), min hårbotten (mjällkokor, som mor sa när jag var liten (-KOKOR?)), mina armbågar (gråa av intorkad hud), fläckvis torra partier med lite eksem här och var och så vidare. Som tur är jag så cool att jag inte smörjer in mig speciellt. Ont ska ju med ont bedarras, som alla vet. Jag ville i alla fall bara peka på detta innan ni avfärdar mig som humbug för att jag klagar över EN finne. Men den är värd fruktan, som Ellen hade sagt.
Den ser kanske inte mycket ut för världen men varje gång BH-bandet snuddar vid den skickas en brännil rakt in i mitt skulderblad. Horribelt.
I smärtor / Rudan

Gyllene tudan

Igår hade vi tänkt äta ute i Kristianstad men så ändrade vi oss och åkte till Osby istället. Det är ju gott med lite vin till maten, som man brukar säga. Så vi bestämde oss för att äta på puben, The Golden Horn vill säga. När vi suttit en kvart ser Barry Martin Jönsson skönjas ute på gatan. Sen väller de in från alla håll och kanter, klanen Jönsson och en liten klick Levin. Emma sa att hon sagt till mig tidigare på dagen att de skulle äta där, men det vet jag inte. Emma brukar säga saker till mig som jag inte har något minne av. Som att vi skulle ha lekt opera när vi var små. -Va? Det kommer inte jag ihåg, var jag full? säger jag då. Nja, vi var sex år. I vilket fall som helst så var maten fullt duglig, sånär som på att Emma fick en CUBA cola och att det var UHT-grädde till efterrätten. Lite synd att spara in på sånt futtigt, tyckte vi.

Vi firade ju 4 år för 4 månader sedan igår, jag och Barry. -Jaså det var så längesen jag fick ringa din mamma mitt i natten för att berätta var du var, sa June. Aah, June hade ett finger med i spelet ända från början. Härligt!

Måste säga att bodyn är det ultimata plagget. Gillar't. Det är som en somrig kroppsstrumpa. Jag bara sitter och myser i den. Så nu luktar den svett.

En bodysäljande bild va?


Jag gillar verkligen när vi parkerar bredvid en annan bil och Barry direkt säger: Det där är nog en civilpolisbil (grundat på att bilen har parkeringstillstånd i vindrutan). Jo se det är dubbla antenner och en extra backspegel. Och när jag kommer tillbaka efter att ha fixat parkeringsbiljett säger han: det är till och med granatskyddsgaller för avgasröret. Och blåljus i grillen.
Jag tycker att det är så coolt! Jag ser en vanligjävlavolvo och han ser såna där småsaker. Lustigt vad man lägger märke till olika saker. Mmm, karlar. Äkta karlar.

Nu ska jag skriva en tramsig fysikrapport. Jag kom på det vid 1 idag och utbrast högmält detta som om det vore en katastrof på ingång. Vilket det inte är, eller ja, klockan är tjugo i 8 så tiden börjar sina lite. Fast jag är ju hårsmånens okrönte mästare. (Jag försöker komma på en slagfärdig slogan, till Ellen sa jag "på nippens", men det låter ju inte så käckt...)

Avslappnad / Rudan

Gammal skåpmat

Följande skrev jag den 23:e februari:

Idag pratade jag en halvtimme med DjB. När jag la på hade jag fått 28 meddelanden från Ellen. Hon är inte lite påflugen, tänkte jag. Jag ringde henne och sa att jag fått 28 meddelanden från henne, vilket jag ju hade. 28 stycken. Var det något speciellt hon ville? Eller var syftet bara att poängtera det hon skrivit? Tydligen hade hennes telefon skickat av sig själv. -Jag dör lite inombords när sånt här händer utan ens vetskap, sa hon. I vilket fall som helst så är jag lite orolig nu för jag har inte hört av henne på hela dagen och befarar att hennes telefon, som alldeles uppenbarligen lever sitt eget liv, har gjort något otäckt inatt. 

Nu vet jag att så inte var fallet. Det var bara det jag ville säga.



Jag vet inte varför man kan göra sin egen styckeindelning. Det stör mig lite för jag tycker att kontentan av ett inlägg kan försvinna helt utan den. Därför gör jag horisontella skiljelinjer istället.



Knasig / Rudan

22.16

Den här bilden är kul för vi är glada något så infernaliskt. Det ska man vara. Gillar det.

Sa jag att jag ÄLSKAR ordspråk? Här kommer några till:

Gå inte och lägg dig förrän ägget är värpt.

Fattigdom är brott som bestraffas med livstids arbete.

Arbeta och du blir stark, sitt stilla och du luktar illa.

Det är inte rätt, men man kan göra så så länge. (Om man kommit på ett bättre sätt att utföra något på)

Om någon undrar skulle jag kunna skriva vem som myntat vad...

 

I fredagspose / Rudan

 



Pick your battles

Jag gillar ordspråk. Det finns en anledning till att de finns liksom. På vägen hem från skolan tänkte jag på några ordspråk jag gillar. Eller uttryck kanske. Jag gillar dem för de kan nog summera lite vad jag lärt mig efter några år ute i VERKLIGHETEN.. Ohh. (Pretentiöst)

Välj dina strider. Det är ofta bättre att låta udda vara jämnt än att bryta med människor. Senare i livet kan man hamna under helt andra förutsättningar och då kanske vara i en situation där man har utbyte av varandra. Eller rentav måste umgås. Ibland kan det vara absolut nödvändigt att bränna broar för sin inre frids skull, men jag tror att man noga ska välja dessa tillfälle. Att vara impulsiv är jättebra och viktigt, men jag kan själv lida av det ibland. Min egen då. Ibland har jag önskat att man vänt andra kinden till istället. Man alstrar sin egen negativa energi istället för att vända blad.

Sen måste man låta människor vara som de är. Det är lite upp till en själv att välja bort sina energitjuvar. Utesluta dem ur sina tankar och sitt liv. Vad är man för en person om man ska börja ändra på andra? Då är man ju inte bättre själv. Det är nog bättre att ta skeden i vacker mun och fokusera på sig själv. Är jag själv en bra människa? Nä det är väl si och så med det. Behöver jag vara en bra människa? Nja, det beror väl på vad man menar. Jag tycker inte att man behöver vara en så himla bra människa på alla sätt och hela tiden. Jag behöver inte vara speciell. Jag kan mycket väl vara som folk är mest. Vissa människor är härliga och glada men jag behöver inte vara en av dem om jag inte är det av mig själv. Jag tänker inte krysta ur någonting. Allting behöver inte vara så pluttenuttigt. Det jag har och det som räknas är ett gott uppsåt. Enligt herr Lama behöver man inte heller skämmas då. Herr Lama vet! Jag vill ingen annan illa. (Förutom möjligtvis jäveln som spelar musik så det dunsar i mitt rum kanske, höhö). Och det räcker.
Sen kan man alltid fundera över VARFÖR folk beter sig som de gör. Jag har ju ingen aning om vad för tankar som finns i en annan människa. Vad de har varit med om. Jag vet inte om de är hungriga eller trötta eller bajsnödiga. Jag kan själv vara ytterst otrevlig vid såna tillfällen. Osäkra människor kan vara riktiga idioter i sin strävan efter bekräftelse. Såna är det väl mest synd om.. Inte för att man kan gå runt och vara en psykolog, men det kan hjälpa att tänka så för ens egen skull.

Man ska alltid utgå ifrån sig själv. Ungefär det här vill jag ha sagt: Det är dumt att gå och reta sig på banala saker, likväl som det är dumt att brusa upp för banala saker. Det är konstruktivt att lämna sånt bakom sig. Det är JÄTTEDUMT att hålla något som tär på ens själ och person inom sig, sådant ska ut! Så fort som möjligt. En person som jämt opponerar sig lyssnar ingen på, en som säger till när det verkligen gäller lyssnar i alla fall några på.
Det tror jag i alla fall. En dag kanske jag seder där och skrattar rått åt mitt 22-åriga oförstånd. -Jag måste ha varit DUMIHUVET! Ektorp! PC!
Om man vill kan man välja att måla ett berg i 29 år.

Eller så väljer man att bo i hippiestad i öknen i Arizona.

Man kan också åka iväg och åka skidor i Kanada eller USA ett år.
Eller så nöjer man sig med en SJ-pall en måndag i Växjö.
Som sagt, pretentiös / Rudan

Luncha? Någon?

Jag planerar DjB:s 26:e födelsedag. Han fyller år på tisdag. Jag tänker mig frukost på sängen ackompanjerad av min skönsång, jag har inte bestämt om det blir Jag ger dig min morgon eller Morning has broken. I vilket fall i a capella (naturligtvis). Det värsta är att jag inte har bestämt vad han ska få i födelsedagspresent. Jag hade långt gångna planer på att skaffa matchande träningsoveraller men jag vet inte vem av oss som tycker att det är roligast egentligen. Det kunde stått ett B på hans och ett L på min. Eller HANS och HENNES. Hehe, jag får se. Det hade varit rätt roligt ändå.

På lördag ska vi alla fall på dagspa, 75 minuters massage var. Det är vår 4-årspresent det. Vårt förhållande fyllde 4 i november. Och nu är det 4 och 4 månader typ. Tiden går fort när man har roligt! Jag var en liden liden bräcklig tösabid i trean då det begav sig. DjB hade röd AGA-kepa och grön overall. Sånt kan ju inte en kvinna av min kaliber motstå.

I hovedpine / Rudan

2010 års lärdom

På tal om det senaste inlägget så kan jag här redovisa min största lärdom från 2010.

Träning är en liten del. Mathållning är en stor del.


Om jag tänkte såhär innan: Ät inte kakor, ät inte kakor, ät inte kakor men tre mackor med ost och marmelad går bra!

Då tänker jag såhär nu: Ät du en kaka.

Istället för att äta lite mer hela tiden så äter man lite mindre men kompenserar med till exempel en chokladbit. Kroppen acklimatiseras och plötsligt blir man lagom mätt hela tiden. Inte proppmätt. Efter ett tag har man vant sig vid att inte lägga upp ett risberg utan nöjer sig med en liten kulle. Och man kommer på att stekta haricots verts faktiskt är skitgott, godare än snabbmakaroner. Sedan, utan man vet ordet av, så stegar man upp på vågen några månader senare och spiralen uppåt har vänt neråt. Lite lite, inga enorma förändringar. Ytterligare några månader senare så plötsligt tar man på sig jeansen man hade i gymnasiet, utan skohorn till hjälp. Det ska tilläggas att jag har tränat minimalt lite under hösten, knappt en gång i veckan. DjB tränade som vanligt och för honom  gick det således fortare. Jag blev i alla fall så förvånad för jag kände knappt någon skillnad matmässigt, men plötsligt så var jeansen inte plågsamma. Lustigt!

Hocken dau? /Rudan

Alla kakors dag

Nog för att jag alltid gillat kakor och bakelser, ja bakverk i alla dess former, men nu har det nära nog spårat ur. Man kan nästan säga att jag sparar kalorier för att kunna fika. Det kanske i och för sig inte är så ovanligt att folk gör det, men ändå. Jag tänker "om jag tar en sallad nu, så kan jag ta en snickersruta klockan 3. Eller halv tre". Jag förstår mig knappt på folk som äter godis längre. Vadå godis? Godis är inte gott. Grädde är gott. Jag funderar ofta på vad jag ska baka när jag kommer hem eller om jag kanske ska köpa hem bakelser från konditoriet. Så jag har börjat läsa matbloggar och kokböcker. Så många kakor, så lite tid. En gång bakade jag en passionfruktspaj med nougatgrädde, tidskrävande och många ingredienser var det. Helt skitet i en påse. Inget att göra igen direkt. Något sånt vill man ju inte råka ut för igen, det gäller att prova på men ändå vara förnuftig med det man provar på. Är det många ingredienser ska man dra öronen åt sig.

Eftersom jag gillar kakor och bakelser så mycket har jag lite svårt för de som inte gör det. Vad är deras problem egentligen? Mina syskon, förutom den yngsta som fortfarande har lite vett kvar, hoppar gärna över efterrätten och tar mer av den riktiga maten. Pah säger jag. Sluta ljug, jag tror inte er. Barry står i alla fall på min sida. Minsta gemensamma nämnare är tårtor. Så har vi också varit tillsammans i mer än 4 år. Jo man ska kunna unna sig. Hela natta.




Nog klär han i tårta? Lite småsugen / Rudan

Igårkväll

Idag har jag suttit i soffan heeela dagen. Igår med. Zapp zapp. Imorgon ska jag göra något annat. Kanske åka till växjö och ta igen det jag missat... naaaae! Eller jo. Det ska jag nog. Men jag funderar på att vidga vyerna lite. Till nästa år då. Åh vad dålig Tele2-reklamen är. Jag kommer aldrig byta till Tele2 nu, på grund av den reklamen. Ett får som pratar? Och är dryg? Vad är det för roligt med det? Ibland undrar man hur det egentligen går till på reklamkontoren.

Jag är sugen på någon god kvällsmat men vi hade bara lever i frysen. Och då undrar man varför det är just lever i frysen och inte något gott som bacon. Sen kommer man på lever inte är lika gott som bacon. Och att det är därför man inte vill ha lever till kvällsmat. Det är nöttigt i alla fall. Såg att vi i alla fall hade ett ägg kvar så det får bli fattigvåfflor. Rätt gott det med!

Hest / Rudan

S.J.U.K.

I helgen sa jag till mor min att jag hade blivit en supermänniska. Immun mot allt, precis som hon i Resident Evil. Jag räddes (rädes?) då inte att träffa min förkylda familj på lördagmiddag. En förkylning har inte kuvat mig på jagvetintehurlänge. Sist jag var sjuk var i somras när jag fått inflammation i foten och det räknas ju inte. I lördags kväll kände jag en tilltagande heshet men trodde bara att jag drabbats av vinhals. Ni vet den åkomman man kan drabbas av efter ett gäng vinglas. Nära besläktad med ölful och sprithalt. Nu är jag i alla fall sjuk på redigt, ödets ironi va?



-Salta killen!

Sedär, nu slog jag över alldeles lagom till Top Model.

I snorklasar / Rudan

Rudans Cockalong




/Rudan

Samtal

-Det gjorde så ont att jag inte visste vad jag skulle ta mig till!
-Haha, jaså. Vad tog du dig till då?
-Jag slängde ut dina kläder från balkongen.

RSS 2.0