Upp och iväg

Är man tillfreds? Kan man påstå det? Jag vet det inte. Det dröjde alltså två och en halv vecka innan jag började prokrastineringsblogga, GÖTT! Jag studerar matematik, men har tagit en paus. Det som är synd är att mina pauser är längre än mina studiestunder. Man kan säga att jag har mattepaus när jag räknar istället. Paus ifrån allt annat man måste stå i. Sånt som att blogga, baka, rita och stryka tvätt.

Häromdagen var jag och hälsade på Snudan i Malmö. Vi shoppade. Vi är inte speciellt bra på det. Som tur är finns det andra saker vi är bra på, till exempel att sova och äta. Såna där basala och mer viktiga saker. I en affär hittade jag en längre stickad tröja. Himla snyggt att ha med ett par leggings och ett skärp. Det har jag sett på andra. Ellen bestämde sig för att prova en lite större skjorta, även det snyggt till jeans eller leggings. Jag tog på mig tröjan och Fyyyy, tänkte jag och frustade lite. Former vill man kanske ha, men jag fick EN form. Jag såg ut som Barbapapa fast grå och lite sticksig. Ellen å sin sida kände sig inte heller helt nöjd med hennes skjorta, den påminde lite väl om något skogshuggare har på sig. Däremot verkade hon rätt nöjd med min utstyrsel för hon skrattade så att tårarna rann. Jag också.

På lördag är det fiske med jobbet, det ska bli roligt. Fick sista lönen häromdagen så nu står man på bar backe. Oh göud!

Nu ska jag springa, jajemän. Tror ni mig?

I armsvett/ Rudan

RSS 2.0