09.13
Idag blir det stånka av! Våj våj, det är mycket att stå i när det står Babyshower för dörren. Hihi.
Har googlat recept här på mörakvirren, men döm om min bitterhet när receptsidorna är översållade av reklamsnuttar som man måste titta på INNAN man ser receptet. Sådana sidor skiner jag högaktningsfullt i, likaså de där man måste bli medlem för att titta på recept. Tacka vet jag kakbakarbloggarna då. Kakbakarbloggarna är hurtiga cupcake-rosepiping-kvinns&mans som gladeligen delar med sig av sina recept. Det är alltid kul med människor som har intressen, tycker jag.
Till skillnad från mig som i grunden är en rätt tragisk figur. Skrattar till exempel åt bajs. Bara för att det är brunt och luktar bajs. Hur moget är det på en skala? Eller idag då va, gick in på toaletten på ovanvåningen där det av oklar anledning står ett gäng tekoppar, några med lite te kvar i. Såg ju ut som kiss va? Det skrattade jag åt? Hur mogen är man då va? Så Jäkons omogen, skulle jag vilja säga. Det hade varit BÄTTRE om jag hade stånkat rosenmuffins, skulle jag också vilja säga.
/Rudan
Har googlat recept här på mörakvirren, men döm om min bitterhet när receptsidorna är översållade av reklamsnuttar som man måste titta på INNAN man ser receptet. Sådana sidor skiner jag högaktningsfullt i, likaså de där man måste bli medlem för att titta på recept. Tacka vet jag kakbakarbloggarna då. Kakbakarbloggarna är hurtiga cupcake-rosepiping-kvinns&mans som gladeligen delar med sig av sina recept. Det är alltid kul med människor som har intressen, tycker jag.
Till skillnad från mig som i grunden är en rätt tragisk figur. Skrattar till exempel åt bajs. Bara för att det är brunt och luktar bajs. Hur moget är det på en skala? Eller idag då va, gick in på toaletten på ovanvåningen där det av oklar anledning står ett gäng tekoppar, några med lite te kvar i. Såg ju ut som kiss va? Det skrattade jag åt? Hur mogen är man då va? Så Jäkons omogen, skulle jag vilja säga. Det hade varit BÄTTRE om jag hade stånkat rosenmuffins, skulle jag också vilja säga.
/Rudan
21.58
Idag skulle jag haft twitter alltså. Idag var dagen för en 140 teckens statusuppdatering. Jag var i Osby. Det var fredag eftermiddag. Det var jungfrutur på det nyöppnade Coop Konsum. Sådant är man inte med om varje dag, tammefan!
Nya Coop får tre Löfbergs Lila av sju Gevalia. Det var rent, det var städat men charkuteristen hade för lite svängrum för köttyxan (stort minus). Att de HAR en charkuterist väger dock upp en hel del. Det är ju mer än vad ICA Maxi i Växjö har att erbjuda. Jäkons ICA Maxi i Växjö.. Den betonggråa exteriören är ingen fröjd för syntapparna och givetvis bidrar sådant till en reducering av helhetsbetyget. Nu ser vi fram emot parkeringens färdigställande och hoppas på att detta höjer Coop Osby till en 4.
Jag gick förbi ett par jobbegobbar vid korvhyllan.
-Jag får ju inte handla vad jag vill idag, sa jobbegobben till sin jobbegobbekompis. Regeringen står därborta, fortsatte han och nickade mot tantan.
Hahaha! Jag la tungan framför nedre tandraden och sa högt för mig själv: Aaah, ÄNTLIGEN hemma. Ungefär SÅHÄR (4.16):
You gotta love the jobbegobbe / Rudan
Nya Coop får tre Löfbergs Lila av sju Gevalia. Det var rent, det var städat men charkuteristen hade för lite svängrum för köttyxan (stort minus). Att de HAR en charkuterist väger dock upp en hel del. Det är ju mer än vad ICA Maxi i Växjö har att erbjuda. Jäkons ICA Maxi i Växjö.. Den betonggråa exteriören är ingen fröjd för syntapparna och givetvis bidrar sådant till en reducering av helhetsbetyget. Nu ser vi fram emot parkeringens färdigställande och hoppas på att detta höjer Coop Osby till en 4.
Jag gick förbi ett par jobbegobbar vid korvhyllan.
-Jag får ju inte handla vad jag vill idag, sa jobbegobben till sin jobbegobbekompis. Regeringen står därborta, fortsatte han och nickade mot tantan.
Hahaha! Jag la tungan framför nedre tandraden och sa högt för mig själv: Aaah, ÄNTLIGEN hemma. Ungefär SÅHÄR (4.16):
You gotta love the jobbegobbe / Rudan
08.09
"So if you feeling a little bit adventureous with your cake decoration, why not try piping (konstpaus) a rose (konstpaus) on top of your cake".
Hahaha, vafan? Det märkte jag inte att hon sa första gången jag såg klippet. (Länkar så att ingen missar det).
Åh, den som ändå voro så äventyrlig... *suck*.
Jahaa, Emma! Jag tror inte att jag är kvinna nog att stånka på ett gäng rosenknubemuffins. Eller kanske tvärtom; Jag är för mycket kvinna för att fjula med håant. Riktiga kvinnor luktar ju som bekant karl. Inte håen gör de rosenknubor på muffins.. Men du kan få en vanlig knuba? Med kaffe i? Vad säger du om det? Har vi en kompromiss?
/Rudan
Hahaha, vafan? Det märkte jag inte att hon sa första gången jag såg klippet. (Länkar så att ingen missar det).
Åh, den som ändå voro så äventyrlig... *suck*.
Jahaa, Emma! Jag tror inte att jag är kvinna nog att stånka på ett gäng rosenknubemuffins. Eller kanske tvärtom; Jag är för mycket kvinna för att fjula med håant. Riktiga kvinnor luktar ju som bekant karl. Inte håen gör de rosenknubor på muffins.. Men du kan få en vanlig knuba? Med kaffe i? Vad säger du om det? Har vi en kompromiss?
/Rudan
14.02
Jahadu. Det är då inget jag tänker skriva upp på min to do-list.
/Rudan
Metaltown 2010
Tur att man har mognat sen dess.
/Rudan
För den händige
I senaste avsnittet av Änteförligen Hemma stånkades en lampskärm. Den enklaste man kunde göra, utlovades det. Enligt Emmas utsago också den fulaste. Såatteh..
Rudans pyssel&knåp del 1
Har ni sett en tråkigare lampa? Nej, tänkte väl. Men hav fötrtröstan, det går att fräscha upp även ett helgerån som detta.
Tag en påse, vilken som helst. Jag hittade en papperspåse som fraktat semlor - Mycket bra val.
Vänd upp och ner, trä över den fula lampan. Voilá, så har du skapat en mysbelysning som lyfter hela rummet.
Ett alternativ för den lite modigare är en snygg plastkasse, exempelvis från Maxi. Härlig grafik.
Aah, vilket sken! Vilken lyster! Så trivsamt!
Ps. Brandrisken är överhängande.
Bugar / Rudan
Vadå strumplåda? Vad menar du? En låda med bara strumpor?
När jag skulle ta på mig kläder imorse tänkte jag först ta mina blåa jeans. Sen fick jag syn på mina svarta jeans. Ja. Det får bli svarta jeans idag. Döm om min glädje när jag såg att det satt en strumpa i varje byxben, kvar sen sist jag använde dem.
-Mhm, det kommer att bli en bra dag idag, tänkte jag nöjt. Som pricken över i:et var det ett par strumpor med spänstig resår och inte ens speciellt skitiga. Newbodys strumpor<3
Vissa grejer har jag gått mig helt förbi under min uppväxt. Ett oproblematiskt förhållande till strumpor är en av dem. Alla tjejer jag kände till när jag var liten hade tunna strumpor med björnar eller blommor på. Jag har alltid haft sportsockor. Jag gillade sådana och det var ju rätt bra det. I vår ganska stora familj var det ingen kakbit att hålla reda på varje onges strumpor så det hade nog blivit ett rent helvete att sortera rätt björnar och blommor. Tussilago med tussilago och pelargon med pelargon. Nej fy. En gång sa en lekkompis mamma till mig något i stil med "Det var ett par smutsiga strumpor, vad säger mamma om det?". Det var typ det dittills konstigaste jag hade hört. Vad hade min mor med mina strumpor att göra? Jag tyckte att det var så oerhört konstigt sagt att jag fortfarande minns det. Jag kommer också ihåg att jag tittade på strumporna och inte ens tyckte att de var halvskitiga. Men det sa jag inte. Hos mina kompisar kunde man få låna ett par strumpor om ens egna blivit blöta. Bara sådär. Kompisen bara öppnade sin låda och plockade fram ett par hjärtstrumpor. Hemma hos mig gick det naturligtvis lika bra att låna strumpor men man var först tvungen att springa ner i tvättstugan, välta ut tvätten ur den bautastora tvättkorgen och sortera fram ett par likadana och innerligt hoppas att brodern man snodde dem av inte skulle se ens fynd. Med lite tur var de inte av Kalle Anka-fotnatur.
Vi hade tillsammans ungefär en miljard strumpor, tyvärr utspridda över hela huset. Då och då hade någon av föräldrarna bemödat sig att sortera ihop dessa femhundra miljoner par och då kände man sig rik. Strumprik. -Vill du låna strumpor? frågade man när en kompis kom.
Såhär en tio år efter att den där mamman sa det där till mig så känner jag att jag tänkte rätt rätt som trettonåring. Min mor, och även far, hade lite viktigare saker för sig än att gå och titta under varje barns fötter varenda dag. De passade varenda jäkons konståknings-, fotbolls-, simnings- och hockeytid. Såg till att rätt barn hade med rätt tutilurer (blockflöjt, klarinett) och rätt påse (udda/jämn vecka för simning/gympa). Att alla hade ätit vad de skulle och att gummistövlarna användes. Nog håen kunde vi åtminstone hålla reda på våra egna strumpor! Det skulle jag sagt! Det eller "Vad min mamma hade sagt om det, hmmm.... Sköt dig själv och skit i andra kanske?" med den sedvanliga 90-talskaxiga tonen. Vi bodde ju på landet så det funkade även 2001.
Jojo. Använder fortfarande bara sportstrumpor. Efter cirka 23 år av utprovning kan jag konstatera att Newbodys har hållit bäst standard längst. Köp köp. Tips från mig till dig.
/Rudan
-Mhm, det kommer att bli en bra dag idag, tänkte jag nöjt. Som pricken över i:et var det ett par strumpor med spänstig resår och inte ens speciellt skitiga. Newbodys strumpor<3
Vissa grejer har jag gått mig helt förbi under min uppväxt. Ett oproblematiskt förhållande till strumpor är en av dem. Alla tjejer jag kände till när jag var liten hade tunna strumpor med björnar eller blommor på. Jag har alltid haft sportsockor. Jag gillade sådana och det var ju rätt bra det. I vår ganska stora familj var det ingen kakbit att hålla reda på varje onges strumpor så det hade nog blivit ett rent helvete att sortera rätt björnar och blommor. Tussilago med tussilago och pelargon med pelargon. Nej fy. En gång sa en lekkompis mamma till mig något i stil med "Det var ett par smutsiga strumpor, vad säger mamma om det?". Det var typ det dittills konstigaste jag hade hört. Vad hade min mor med mina strumpor att göra? Jag tyckte att det var så oerhört konstigt sagt att jag fortfarande minns det. Jag kommer också ihåg att jag tittade på strumporna och inte ens tyckte att de var halvskitiga. Men det sa jag inte. Hos mina kompisar kunde man få låna ett par strumpor om ens egna blivit blöta. Bara sådär. Kompisen bara öppnade sin låda och plockade fram ett par hjärtstrumpor. Hemma hos mig gick det naturligtvis lika bra att låna strumpor men man var först tvungen att springa ner i tvättstugan, välta ut tvätten ur den bautastora tvättkorgen och sortera fram ett par likadana och innerligt hoppas att brodern man snodde dem av inte skulle se ens fynd. Med lite tur var de inte av Kalle Anka-fotnatur.
Skrev hjärt- och björnstrumpor INNAN jag hittade den här bilden. Haha!
Vi hade tillsammans ungefär en miljard strumpor, tyvärr utspridda över hela huset. Då och då hade någon av föräldrarna bemödat sig att sortera ihop dessa femhundra miljoner par och då kände man sig rik. Strumprik. -Vill du låna strumpor? frågade man när en kompis kom.
Såhär en tio år efter att den där mamman sa det där till mig så känner jag att jag tänkte rätt rätt som trettonåring. Min mor, och även far, hade lite viktigare saker för sig än att gå och titta under varje barns fötter varenda dag. De passade varenda jäkons konståknings-, fotbolls-, simnings- och hockeytid. Såg till att rätt barn hade med rätt tutilurer (blockflöjt, klarinett) och rätt påse (udda/jämn vecka för simning/gympa). Att alla hade ätit vad de skulle och att gummistövlarna användes. Nog håen kunde vi åtminstone hålla reda på våra egna strumpor! Det skulle jag sagt! Det eller "Vad min mamma hade sagt om det, hmmm.... Sköt dig själv och skit i andra kanske?" med den sedvanliga 90-talskaxiga tonen. Vi bodde ju på landet så det funkade även 2001.
Jojo. Använder fortfarande bara sportstrumpor. Efter cirka 23 år av utprovning kan jag konstatera att Newbodys har hållit bäst standard längst. Köp köp. Tips från mig till dig.
/Rudan
Ett litet sidospår
Jag har varit sjuk. En konstigt sjuka! Orkeslös och lite ont i halsen men inte sängliggande eller så. Så man känner sig lat men orkar inte göra något ändå. Igår skulle jag skrivit tenta men tillbringade dagen framför youtube o dyl istället. Det här tyckte jag var rätt kul:
Haha, så typiskt dumsnålt. Varje gång jag hör ordet "dumsnålt" så tänker jag på en sommar när jag och DjB åkte till Borås. Sverige hade tillfällig värmebölja, sådär väldigt varmt det bara blir några få gånger per år och knappt det. Vi beslutade oss för att ta Combon. Utan AC. Vi hade två bilar, en med och en utan AC. Vi tog den trånga jobbebilen utan. För att den drog något mindre? Vi fick åka med vidöppna fönster på E6:an för att inte smälta bort. För er som inte har åkt en Opel Combo av årsmodell -96 så kan ni få veta att den är tillräckligt obekväm och högljudd även med uppdragna rutor på 70-väg. Två tredjedelar av bilen utgörs ju av en resonanslåda. Vi sparade kanske 100 kronor genom att färdas 30 mil i en mobil skärseld. Bra! Vad som gör det ännu konstigare var att jag hela sommaren jobbade i Ringhals som ligger på ungefär samma breddgrad som Borås och alltid körde volvon (med AC). Men det hade man ju reseersättning för.. tänkte vi verkligen så? Jävla snåljåpar.
Den gamla trotjänaren
Man tänker också på de gångerna man fått betala böter och liknande bara för att man hade så inihelvitte bråttom... Som här. Tvåtusenfyrahundra kronor för att komma i tid till ett pass på gymmet. Jag hade kunnat köpa ett nytt gymkort för de pengarna. Hehe.. Ja, det finns allt en liten Lennart i en.
Det var inte alls det här jag tänkte skriva om! Tur att man har en sprudlande fantasi.
Haj höpp! /Rudan
Haha, så typiskt dumsnålt. Varje gång jag hör ordet "dumsnålt" så tänker jag på en sommar när jag och DjB åkte till Borås. Sverige hade tillfällig värmebölja, sådär väldigt varmt det bara blir några få gånger per år och knappt det. Vi beslutade oss för att ta Combon. Utan AC. Vi hade två bilar, en med och en utan AC. Vi tog den trånga jobbebilen utan. För att den drog något mindre? Vi fick åka med vidöppna fönster på E6:an för att inte smälta bort. För er som inte har åkt en Opel Combo av årsmodell -96 så kan ni få veta att den är tillräckligt obekväm och högljudd även med uppdragna rutor på 70-väg. Två tredjedelar av bilen utgörs ju av en resonanslåda. Vi sparade kanske 100 kronor genom att färdas 30 mil i en mobil skärseld. Bra! Vad som gör det ännu konstigare var att jag hela sommaren jobbade i Ringhals som ligger på ungefär samma breddgrad som Borås och alltid körde volvon (med AC). Men det hade man ju reseersättning för.. tänkte vi verkligen så? Jävla snåljåpar.
Den gamla trotjänaren
Man tänker också på de gångerna man fått betala böter och liknande bara för att man hade så inihelvitte bråttom... Som här. Tvåtusenfyrahundra kronor för att komma i tid till ett pass på gymmet. Jag hade kunnat köpa ett nytt gymkort för de pengarna. Hehe.. Ja, det finns allt en liten Lennart i en.
Det var inte alls det här jag tänkte skriva om! Tur att man har en sprudlande fantasi.
Haj höpp! /Rudan
Vad är det med dig?
..har jag lust att fråga min internetanslutning. Men! Nu till något annat.
Gissa djuret!
Mycket likt enligt mig. Ingalunda tyckte de andra.
/Rudan
Rudan och Phisen
Fint väder idag, riktigt vårigt. Ni skulle sett det! Men istället får ni se detta.
Var det här första gången vi åt toblerone eller? Titta genom bilderna, en efter en. Den där chokladbiten var inget som avhandlades sådär i förbifarten bara.
/Rudan
Var det här första gången vi åt toblerone eller? Titta genom bilderna, en efter en. Den där chokladbiten var inget som avhandlades sådär i förbifarten bara.
/Rudan
Oh så sent det blev..
Två kraftansträgningar lurade på mig denna dag. Jag skulle först hålla en presentation om ett industridesignföretag på engelska. Huanemig. Svetten porlade friskt i mina armhålor och jag kände att den redan annalkande svettlöken inom kort skulle vara ett faktum om jag inte snarast barrikaderade själva källan. Efter ett par dubblvikta toapappersark innanför tröjan hävdes löktillväxten framgångsrikt, dessvärre inte nervositeten. När jag tutade igång mitt anförande snörptes mitt gomsegel raskt ihop i en akut muntorka, jag glömde säkert hälften men höll ändå låda fyra minuter längre än vad som angivits. Hmhm. Det gick hyfsat bra ändå, det sa i alla fall mina (snälla) klasskamrater.
Lite senare berättade läraren om den svenska designen. Huruvida det kom sig att ett land som i början av 1900-talet var ett av Europas fattigaste skulle komma att bli framgångsrika inom industridesign och så vidare. Mycket intressant föreläsning och jag lyssnade storört. Så berättade hon, något kategoriskt, skillnaden på italiensk eller fransk design och den svenska. "When Italian design is making it more fun to be rich the swedish design is more about making it less of a bother being poor" sa hon ungefär. Jag skrattade högmält, fullkomligt övertygad om att alla andra gjorde detsamma. En halv sekund senare insåg jag att ingen annan skrattade. Det var bara mina klapprande stämläppar som ljöd över klassrumsnejden så att säga. För det var inget anonymt litet skrockande jag åstadkom, nej ingen kunde missta sig för att det här var något som Linda E N på första raden fann förnöjsamt. I mitt huvud var ju meningen väldigt rolig, dels för att det lät så väldigt svenskt ödmjukt och dels för att synonymen "less pain in the ass to be poor" genast uppenbarade sig.
Lite senare berättade läraren om den svenska designen. Huruvida det kom sig att ett land som i början av 1900-talet var ett av Europas fattigaste skulle komma att bli framgångsrika inom industridesign och så vidare. Mycket intressant föreläsning och jag lyssnade storört. Så berättade hon, något kategoriskt, skillnaden på italiensk eller fransk design och den svenska. "When Italian design is making it more fun to be rich the swedish design is more about making it less of a bother being poor" sa hon ungefär. Jag skrattade högmält, fullkomligt övertygad om att alla andra gjorde detsamma. En halv sekund senare insåg jag att ingen annan skrattade. Det var bara mina klapprande stämläppar som ljöd över klassrumsnejden så att säga. För det var inget anonymt litet skrockande jag åstadkom, nej ingen kunde missta sig för att det här var något som Linda E N på första raden fann förnöjsamt. I mitt huvud var ju meningen väldigt rolig, dels för att det lät så väldigt svenskt ödmjukt och dels för att synonymen "less pain in the ass to be poor" genast uppenbarade sig.
På eftermiddagen stod en deltenta på lut. Tur att den inte stod I lut, det gjorde däremot min farfar. I rask takt försvann sedan ett styck byxeben. Sådant bekom inte jobbegobben farfar men kanske undrade farmor lite. Eller nej, det gjorde hon troligen inte. Hon var LUTtrad. Ha! Ha!
Men tentan gick bra i alla fall! Den gör gärna det om tentatalet är samma tal som det man uppmanats att plugga på (och man har gjort det). Man har väl sifferminne. Hur många bultar finns det i Ölandsbron? Nu är det bara en och en halv vecka kvar av denna läsperioden! En tenta och ett par projekt kvar och sen e de ba chilledill.
/Rudan
20.54
Så var man med sambo igen.. *suck*. Jag som haft det så gött med bärs, sport och brudar hela veckoslutet. Och chibbe med dibbe givetvis. Vad vore helgen utan det. Punkt, inte frågetecken.
Ärligt talat är jag ingen chibbeodibbe-fantast riktigt. I Björnrike för några år sen var första gången jag reflekterade över dipsås till chips. Vi var i affären när dippadiskussionen plötsligt brakade loss. Dippan. Vi måste ha dippa. Var är dippan? Glöm inte att ta dippa. Nu tar vi dippa. Vilken smak på dippan? Det var dippa hit och dippa dit när Emma kände sig nödsakad att fråga -Vilken jävla dippa? Ja.. jag undrade ju också. Hade jag missat något? Handlade det bara om dipsås till chipsen? Det här var tydligen något för experter så de andra fick raskt vårt fulla förtroende för dippainhandlingen och istället begav vi oss mot avdelningen för folle. Var är follen? Där är follen. Vilken folle ska vi ta? Vilken folle är bäst? Norrlandsfolle eller Falconsfolle? Björnebrygsfollen är ju rätt god med sin pikanta beska. Men den här follen är -med tanke på priset- inte heller dum! Vad tycker du? Nej säg du!
Ja se vi är alla olika i Herrens hage som herr Nilsson brukar säga.
/Rudan
Ärligt talat är jag ingen chibbeodibbe-fantast riktigt. I Björnrike för några år sen var första gången jag reflekterade över dipsås till chips. Vi var i affären när dippadiskussionen plötsligt brakade loss. Dippan. Vi måste ha dippa. Var är dippan? Glöm inte att ta dippa. Nu tar vi dippa. Vilken smak på dippan? Det var dippa hit och dippa dit när Emma kände sig nödsakad att fråga -Vilken jävla dippa? Ja.. jag undrade ju också. Hade jag missat något? Handlade det bara om dipsås till chipsen? Det här var tydligen något för experter så de andra fick raskt vårt fulla förtroende för dippainhandlingen och istället begav vi oss mot avdelningen för folle. Var är follen? Där är follen. Vilken folle ska vi ta? Vilken folle är bäst? Norrlandsfolle eller Falconsfolle? Björnebrygsfollen är ju rätt god med sin pikanta beska. Men den här follen är -med tanke på priset- inte heller dum! Vad tycker du? Nej säg du!
Ja se vi är alla olika i Herrens hage som herr Nilsson brukar säga.
/Rudan
Aah, en rövlut.
Det påminner mig om det här.
Jäkons hala rövlutar de köpt in.. muttrade Ellen.
Förra våren. Mec-Cons julklapp kan som synes vid varmt väder även användas som en moderiktig cape.
Jag gjorde ett helhjärtat försök att få Emma att skaffa byxdress. (Med tanke på det här).
Av någon outgrundlig anledning anser DjB att det här hjälmen är ful. Den som är så bra och praktisk! Man får till exempel inte ont i huvudet om så en M20 från fjärde våningen skulle landa på'at.
Å där stod det gamla bockaskägget och drog sina slagdängor.
En dag stod det klart vad ett framtida barn skulle heta. Naturligtvis. Skissade lite på namnteckningen.
Leia prydde den vita isen den underbara vinterdagen med en klick från sitt eget märke. Done'n'done. Sen åt hon upp våra mackor. Hon är inte lite illmarig den.
Tidningen Skogen varnar för surhål. Ja. Passa er för dem! Själv tänker jag drömmande på att dikesgrävarsäsongen snart är här.
Till dess.. /Rudan
I datorsalen
Sitter i en datorsal. För en liten stund sedan fingrade jag under bordet. Kände en skruv. Tänkte på att man förr aldrig fingrade under bord. Gjorde man det kunde man vara säker på att allsköns tuggummisnus- och chokladbollsgegg skulle fastna på fingrarna. Nåväl, såhär på högskola kan man vara lugn. Tänkte jag. Då slog det mig att den där skruven jag fingrade på hade en rätt oregelbunden form. Jag böjde mig ner och tittade efter. Det var ingen skruv, det var tuggummi. Undersidan av bordet var fullkomligt nerlusat av tuggummi. Jaha, så mycket var det för det hoppet om mänskligheten.
/Rudan
19.34
Gav jag er återkoppling på studafesen? Ja jag skrev ju det på facebook, men inte här. Någon månad efter att diskussionen ägt rum fick jag en kommentar som klargör hela bilden. Jag tackar Herr Folke allra ödmjukast för upplysningen:
Folke om Vad är en studafes egentligen? Någon? Har jag farit med hittepå?:
utväxten på en tjurs panna typ, där en lite tofs är. Det är en studafes.
Så lades den pusselbiten på plats, änteförligen. Nu kan vi ta resten från här.
Någon som är på en skidresa nästa år? Såvida man inte stryker med tills dess eller så. Alltså; Om vid liv och god vigör, skidresa vinter 12/13?
/Rudan
Så förflöt ännu en förmiddag.
Var uppe i godan tidan men sen pockade Skype på min uppmärksamhet, och här sitter jag nu. Idag är det butt welds som står på menyn. Eller stumsvets som det tråkigt nog heter på svenska.
Det sista jag gjorde innan jag åkte ifrån stugan i Åre var att stjäla min svägerskas vantar. Det var ju synnerligen gement gjort. Till mitt försvar så är det så att dessa i Gräsljunga handsydda lammskinnsvantar är förvillande lika mina i Gräsljunga handsydda lammskinnsvantar. Möjligen är hennes lite finare men klockan 04.47 tittade jag inte så noga. Tanken på att jag faktiskt inte tagit med mina egna slog mig aldrig. I alla fall! Jag ska gå och posta hennes nu och sen ska jag bara hoppas att hon blidkas. Men hon är rätt snäll, så det gör hon nog. Inte sur och vrång som en annan.
Jag kan vara både sur och vrång ska ni veta! Ett flertal gånger har jag beskrivits som lugn. Det har varit av lärare, av människor jag både känner och inte känner, till och med DjB sa det alldeles i början av vårt förhållande. Mors svar var: nja, skenet kan bedra. DjB tittade frågande på min mor och sen på mig, sin väna flickvän. Inte gjorde väl denna blygsamma kvinna en fluga förnär? Nuförtiden tycker han att det är rolig historia. "Kommer du ihåg vad din mamma sa i början?" säger han och fnissar. Sen får han en pepparkvarn av gjutjärn i solar plexus.
Nej, skojar bara. Jag kastar inte saker.
Vän /Rudan
Det sista jag gjorde innan jag åkte ifrån stugan i Åre var att stjäla min svägerskas vantar. Det var ju synnerligen gement gjort. Till mitt försvar så är det så att dessa i Gräsljunga handsydda lammskinnsvantar är förvillande lika mina i Gräsljunga handsydda lammskinnsvantar. Möjligen är hennes lite finare men klockan 04.47 tittade jag inte så noga. Tanken på att jag faktiskt inte tagit med mina egna slog mig aldrig. I alla fall! Jag ska gå och posta hennes nu och sen ska jag bara hoppas att hon blidkas. Men hon är rätt snäll, så det gör hon nog. Inte sur och vrång som en annan.
Jag kan vara både sur och vrång ska ni veta! Ett flertal gånger har jag beskrivits som lugn. Det har varit av lärare, av människor jag både känner och inte känner, till och med DjB sa det alldeles i början av vårt förhållande. Mors svar var: nja, skenet kan bedra. DjB tittade frågande på min mor och sen på mig, sin väna flickvän. Inte gjorde väl denna blygsamma kvinna en fluga förnär? Nuförtiden tycker han att det är rolig historia. "Kommer du ihåg vad din mamma sa i början?" säger han och fnissar. Sen får han en pepparkvarn av gjutjärn i solar plexus.
Nej, skojar bara. Jag kastar inte saker.
Vän /Rudan
