Rudans

Upp till dans på Snudans ikväll! Änteförligen, änteförligen. På tok för längesedan, gudars. Häromdagen pratade vi om att skaffa oss ett hus, ett hus att ha tillsammans. Om dagarna går jag och fantiserar om detta framtida hus. Vi ska bo där allihopa och bara vara sådär lyckliga. Det ska vara ungefär som när vi var i Norje Boke i somras. Fast inklusive Emma och Josse. Det har jag nog missat att berätta om! Eller nej, efter en snabb rundvandring i min blogg upptäckte jag att jag inte missat att återge den helgen heller. Tänkte väl. Så mycket händer inte i mitt liv att jag kan välja och vraka om vad jag ska skriva om. Men jag kan nog skriva under på att jag har något att skriva om imorgon. Och om inte så får jag väl ljuga. Lägga upp dagens outfit kanske.

Jag var och investerade i kvällen tidigare idag. Jag kände att carlsberg var ett säkert kort som alltsomoftast ger utdelning, för att inte säga rik. Då jag träffade Master M som letade efter ett vin till sin krävande käring, stackars karl, bestämde jag mig för att ta en risk och satsa på samma vin som den krävande käringen ville ha. (Jag ser det framför mig, där sitter hon lat och fed i soffan och bara hunsar utav full kraft. Jag SKA HA det vinet! Annars jävlar! Kommer du hem med nåt annat ska du få en sittopp du sent ska glömma! Då ska du få på fan, din fan! Våga inte gå och lägga dig innan ägget är värpt! (Osv)). Lite vågat, men ja. Man får se. Som ni märker är Snudans inflyttningsfest något utav en höjdpunkt för mig. Det är inte ofta man har en sådan bra anledning att dricka öl och äta tårta. För det hoppas jag det blir. Trevåningstårta. Annars får det vara. Porterstek med rödvinssås.

I extas/ Rudan

Igår fick jag ett meddelande (woho!).

Hej, har bytt nummer/emma

Jag svarade: Det var som? Ny mobil? Det har hänt en olycka här utanför och folk står där och glor nu. Fy skäms!

Hon: Vad har hänt då ?

Jag: Jag vet inte, ska vi gå och kolla? Nej men det stod en bulig bil där och så var det ambulans och räddningstjänst. En cyklist som kommit ivägen kanske. :(

Hon: Skriv sen vad det va

Jag sparar det nya numret och raderar Emmas gamla nummer. Sen ringer jag till Emma. Ovanligt ljus röst hon har, är hon förkyld? Jag börjar ana ugglor i mossen.

-Vad heter du?
-Emma Andersson.
-Från Visseltofta? och min förvirring är total. Varför har Emma A i Visseltofta skickat till mig?
-Nej, Värestorp. Din pappas..
-Värestorp? OJ, här har det nog blivit lite tokigt, utbrister jag. 

Sen känns det så konstigt att avsluta samtalet när man ändå har delat något sådär. Det är ju liksom ingen vanlig felringning. Det känns ju taskigt när jag säger att hon har fått fel nummer. Det var ju jag som ringde upp och på så sätt har ju jag fått lika fel nummer. Så omedvetet blir det ett utdraget adjö, stackars flickebarn.

Sen ringde jag till The Real'n'Pure Emma.

/Rudan