Rudans

Ledig även idag alltså, det tackar vi jobbegobben för.

Vi har en fiskegobbe på väggen ovanför tv:n. Något malplacerad kan tyckas, men det råkade vara ett krokhål just där. Och någonstans måste ju fiskegobben få hänga?

Jag har alltså en lyxig bonusledig dag idag. Helgen har befunnit sig mellan två läsperioder vilket innebär NOLL att göra. Så jag firade med go'vänne i lördags. Snudan är inte riktigt klok. Fiskeblubb sa hon. Vet ni vad det betyder? Nae, hon är i sanning inte riktigt klok. Gång på gång sa Erik att det började bli lite väl alltså, liiiiide vääl. Stackarn ignorerades. Hans egen fruga var värst, och då var hon ändå den designerade föraren för kvällen.

Snudans karlaflarn Stefan den Engelskspråkige är en redig studafes på att rita. Vilket partytrick! Erik kontrade med ett knep för att räkna multiplikation. Så nu känner jag att vi andra måste ta tag i våra partytricksskills. Kom igen va! Vi kan ju inte luta oss tillbaka på de simpla tricken vi gjorde -07. Förfan.

Det här med att prata engelska är inte helt lätt. Jag förstår ju att det inte är så roligt att inte förstå vad de andra säger, ändå är det jättesvårt att hålla sig till engelskan. Stackars Steve. Hoppas han har överseende med att det inte är så lätt att översätta till exempel stolpaskåp, ticket och fiskafjas (de ord som tillhör de mest frekventa i vårt vokabulär). Till en början var det ändå kanske hälften vi sa på engelska, men allt efter vad kvällen orkade vi inte ens säga hans engelska namn. Nää, Stefan från Slähult! sa vi och dunkade honom i ryggen på ett sätt som betydde att han var accepterad i gruppen. Stackarn.

Re-lax-ation / Rudan

Igår skrev jag tenta. Innan vi börjat tänkte jag gå och hämta lite snytpapper utifall att jag skulle bli snorig. Lätt hänt i dessa tider. På väg till toaletten som låg längst upp i salen (jag satt längst ner) såg jag en annan tjej i ögonvrån som också verkade vara på väg till toan. Våra blickar möttes och jag skyndade mig fram till toan, jag skulle ju bara ta lite papper. När jag går ut från toan har hon vänt tillbaka till sin plats och jag inser mitt misstag. Hon måste ju ha trott att jag var dum i huvudet. Från hennes synvinkel började jag springa när jag sett att hon hade samma mål som mig. Förtvivlat försökte jag få ögonkontakt med kvinnan så att hon skulle förstå. Som tur var fick jag det och jag viftade febrilt med mina snorpapper och log mot henne med innebörden "Jag skulle bara hämta papper att snyta mig i senare, jag sprang inte alls för att komma före dig in på toan! Ohnej, jag är inte sån, det var inte alls så. Vi provar ost." Hon log tillbaka och det slutade lyckligt.

Sedär kunde man få ihop en hel text om ett sådant litet aber i det sociala samspelet. Sån är jag, tyvärr.

Paranoid / Rudan

Denna gången hade jag en rubrik men inget inlägg. Ja se det är en galen dag idag! Det började med att jag till skillnad från igår vaknade sent. Så var den dagen förstörd, tänkte jag surt. Men nu är jag rätt på det igen!

Det här är jag för tillfället. Pendlar mellan att vara coolt laidback och ba.. pffft, there's no cloud on mah skah.. och att vara en äkta pluggorm. -Ssss-ss, måsssste pluggggaa sssssssstrukturmekanik.

DjB hade nog varit trött på mig om det inte varit för att han var likadan. Bara lite mer organiserad. Avsätter tid till det ena och andra medan jag mer; ahh! Aaah! AH! Lite som Johan Glans när han frågar om bussen. Undrar om jag någonsin kommer att lära mig att planera min tid. Gött hade det varit.

Återgår / Rudan

Idag ligger jag steget före. Så himla gött va!?!?!?!!! Jag gick upp halv 7 för att stånka tvätt. Nu har jag redan ätit middag och hon är inte ens 12. Mmmhmm. Sen var det ju det här med tentan. Den ska jag ägna resten av dagen, och helgen, åt. Den lilla gynnaren.


Koncist / Rudan

Igår snubblade jag när jag skulle slänga mig i soffan. Jag hamnade på golvet. DjB sträckte ut sin hand för att undsätta sin kvinna, trodde jag. Men nej! Istället skrattade han illasinnat och kastade pennor på mig. Han sparkade med andra ord på den som redan låg! Fy.

Det påminner mig om en annan gång. Han satt på toa och hade det fridfullt. Jag sprang in, blängde surt på honom, drog draperiet åt sidan och satte mig på huk över avloppet med byxorna vid fotknölarna. (Hihihi tänkte jag). -IIIIH, iskallt vatten strilade över mig. Fan! I mitt roliga lur hade jag inte tänkt på att det kunde ta en sån oväntad vändning. Chockad och barrövad började jag skratta så jag trillade omkull och min bleka stjärt stod i vädret. -Du var ju så ful, sa han medan jag kippade efter andan.

Det påminner mig om en tredje gång. I nian var jag och Jessica med på en skidresa Fritids hade anordnat. Vi var några stycken från vår klass som sov i samma rum. Bland annat Lasse och Erik. En tjej som var kär i Lasse och hennes kompis stod nedanför vårt fönster och fnittrade. Erik kom på den bra idén att moona flickebarnen. Absolut, gör det, tyckte jag. Nej, det ville han inte göra ensam. Men! Fegis! För att visa att jag inte var feg så hoppade jag upp på en stol, drog ner byxorna och böjde mig framåt. Tyvärr så mycket att jag tappade balansen och min ljushyllta bak fick se sig om i luften innan jag landade med huvudet före. Dagen efter sa tjejerna: -Snygg röv Jessica, thihihihi fniss fniss. Haha! Där kom jag allt undan med röven i behåll.

Ha det / Rudan

Nu har jag stompat bröd i allsköns slit. Ajjemänn, sånt ska också skötas! Hoppas det blir gott. Mäkta är ens besvikelse när det man bakar inte blir gott. Hatar det. Det känns ungefär som det kändes för Kristina från Dufvemåla när guldet blev till sand. Besvikelsen äro likvärdig. 1,5 timmes slit och väntan till ingen nytta. Förra veckan bakade jag bullar som blev totalt misslyckade. De gick inte ens att äta när de fortfarande var varma. Små hårda bollar. Jag provade att kasta en på golvet och den studsade upp igen. Fräckt! Sparade dem ett tag för jag tänkte att jag skulle mata änder med dem, men sen tänkte jag att de stackars änderna riskerade en brutal dö om jag råkat träffa dem i hoedet.

Det tror jag att vissa tror. Ont eller gott liksom. Smaskigt eller äckligt. Men nej, de allra flesta och det allra mesta är något mittemellan. Lite halvdant sådär.

Min farmor frågade mig hur det kändes med flytt och allt. Jag svarade att det var jotack, både bra och mindre bra. Fanns ju fördelar och nackdelar med allt. Då skrattade hon och sa att det påminde om henne själv. "Man blir aldrig sådär väldigt" sa hon och gestikulerade med armarna vad väldigt var för något. Det gjorde mig glad. Livet är inte så märkvärdigt, ibland är man glad och ibland mindre glad. För det mesta mittemellan. Allting behöver faktiskt inte vara ett ställningstagande.

För min del känns det inte som att jag gör aktiva val. Men inaktiva val är lika mycket val. Och dessutom något jag trivs med när jag sätter den sidan till. Sen hör det naturen till att vara lite missnöjd ibland och omvärdera de där valen. Men hade man inte varit det hade man ju inte utvecklats.

Min egen personliga utvecklig har gjort mig mer nyanserad, tror jag. Som tonåring var jag ganska svartvit, som de flesta tonåringar. Det har jag skrivit om tidigare. Då delades folk upp i D.I.H och inte D.I.H. Det mesta var ett ställningstagande, ajjemänn! Utan att ha tagit ställning för att ändra min inställning har mina erfarenheter alltså lett mig in på en mycket mindre kategorisk väg. Utav det drar jag slutsatsen att alla som är kategoriska är omogna.

Haha! Där lurade jag er allt! Det var ju väldigt kategoriskt att skriva så. Hihi! Men, hade man reflekterat mer över sin egen och andras tillvaro så hade det nog varit svårare för vissa att uttrycka sig som de gör.

Det för mig in på det här med Jante. Mycket möjligt att jag har skrivit om det innan, men alltså.. Varför får stackars Jante så mycket skit? Du skall icke tro att du är bättre än någon annan. Typ. Och nä, vem ska egentligen tro det? Ska man tvärtom, tro att man är bättre än andra? Det är ju lite oschysst. Jag vet ju inte vad andra har i bagaget. Vilka kunskaper och erfarenheter de besitter. Nej fyförhåen om man skulle blivit ett sådant självgott typaskåp. Eller ännu värre; haft ett sådant typaskåp om svängradien. Eller det värsta; det har man ju ibland!

Ett vanligt skåp / Rudan

...för Kanta-Rudan är inte lika fyndigt.

Godnatt / Rudan

Jaha, ni 7 som var inne igår. Ett helt gäng var ni. Gäng=7. Och inte en kommentar i sikte. Vad tråkig jag måste vara. Jag vet vad ni tänker. -Oh gud, den där kvinnan är så himla umbärlig. Och tråkig!

Men jag ska ju inte vara gnällig! Nej, det är mer Snudans gebit. Idag var min bror med på en föreläsning. Han har PRAO. Eller PRYO, som den äldre generationen envisas med att säga. Efteråt sa han till mig att jag verkar vara pluggisen. Höhum? Ursäkta? Moi? Nähädu! Det var endast olyckliga omständligheter som fick mig att likna något sådant. Läraren frågade mig om han kunde få låna några laborationsanvisningar från en annan kurs av mig och jag sa javiddeviddevisstkvist! Det ska välan gås att ordna! Lita på mig bara! Bra sås reder sig själv! Sen frågade han om någon visste vad tredjepartscertifiering var. Och ja ba; another one knows that kind of shit.. liksom. Vi snackar Swedac, vi snackar DNV, vi snackar i förlängningen AK. -...Att ett ackrediterat kontrollorgan säkerställer kvaliteten, sa jag och tittade präktigt på mina klasskamrater. Eller pöbeln, som jag också brukar kalla dem. Sedan antecknade jag ihärdigt och följde intresserat med i boken för att visa Lill-kotten hur det funkar på universitet. Men istället för beundran bemöts man av en sådan känga! Fy!

Jag har nog alltid misstänkts för att vara pluggis. Men i själva verket har jag bara varit aktiv på lektionerna istället för hemma. Mer praktiskt så, tidseffektivt om inte annat. Nu är det ju lite annorlunda när det sitter tvåhundra andra stolpar i salen. Så har det inte heller alltid gått så bra på de kurserna heller. Höhö!

Självgod  / Rudan

Jag vinkar DjB adjö.

Nöjd / Rudan

Tentapluggar som sagt.

I realtid /Rudan

Jag löste ett tal och bestämde mig för att ta en paus nu innan kaffet. Som är... NU! Mmm, undrar vad det bjuds på idag. Om DjB stompat ihop något tros? Tyvärr låter det oroväckande tyst i kökssvängen. Inget prrrururrurrlrrurpp från kaffebryggaren.

SÅDAN tur att det bara är ett stoinakåsst till närmsta fikeria dådå!

Kaffesuen / Rudan

Här sitter jag och DjB och tentapluggar. Han är min bästa studiekamrat. Får så dåligt samvete över mina egna studier när jag ser hans över kurslitteratur böjda nacke. Fanfanfan tänker jag då. Varför pluggar jag inte? Varför skriver jag ett meningslöst blogginlägg? Sen flyttar jag längre in på soffan så att hallskåpen skymmer köksbordet. Dvs DjB. Problem solved.

Läste Snudans senaste inlägg och nickade igenkännande över hur frustrerande låttexter kan te sig när man får höra samma låt 8 gånger redan INNAN middag (12). Några radioplågor utmärkte sig verkligen. Än idag ryser jag vid tanken på dem. Till exempel: Jason Mraz. Sluta. Jag vill inte mer. Du är inte min, nej. Det är inte ens din låt. Eller Beyoncekvinnan, om hon voro en pojke. Om så bara för en dag. Men så bli det då, gnäll inte om det! Det finns möjligheter för sådant nuförtiden, lilla vän.

Oh gud om jag hade jobbat nu och tvingats höra "Lazy Song". Fyfan. Vad är det han sjunger om egentligen? Bruno Mars. Nej.

Jag vet att jag skrivit om det här för länge längesedan, men nu hittade jag inte det inlägget. Kan man inte söka i sin blogg längre? Hallå! Nej, nu ska jag tentaplugga. Jag hör nämligen DjB:s överstrykningspenna nu. Scchrrr låter det. Och det dåliga samvetet sköljer över mig. Oh GÖUD!

Tackar för sig / Rudan

Vi rullade upp för uppfarten till föräldrahemmami och sjöng av hjärtans lust med i en Magnus Uggla-slagdänga. Sen skrattade jag. Här kommer min lillebrors töntiga syster och hennes töntiga pojkvän i deras Volvo Combi och sjunger Magnus Uggla som om vore det -95. Härliga tider. -95. Aah. Minns discot i Vesljungas bygdegård, kan det ha varit -97? Magnus Ugglas nya gick varm. Nitar och läder sjöng vi. Svängiga låtar det där. Emma sprang runt med sin nyinköpta "Liebe ist sich einander warm zu knuddeln"-kudde (ja, den med en bild på ett naket par som kramades och ett fönster som det snöade utanför). -Feeeiääään kodde du haar, sa jag avundsjukt och de vuxna skruvade lite på sig. Ja, nä, jag vet inte riktigt vad som hände mer än att Pom Pom var den bästa partylåten ever på den tiden.

På tal om snor. En gång på Pulsen kände jag att en kråka killade lite i snoken. Jag försökte oförmärkt pilla bort den men det visade sig vara en lång och kletig historia som jag inte kunde rulla ihop till en boll utan att snora ner hela handen. Så jag gjorde vad en händig kvinna gör i sådana lägen och torkade av kråkan på den där gardinen som hängde för glasrutorna som skilde dansgolvet ifrån cafét. Jag klämde alltså fast snoret mellan glaset och gardinen. Än idag undrar jag om någon såg det. Särskilt kul hade det varit om någon såg det från andra sidan glaset. En liten tioårshand som smyger in och smetar av en snorlobba utav rang och sedan limmar fast tyget i det. Kanske inte så konstigt att jag aldrig fick dansa med någon under tryckarna.

Vårdande / Rudan

Här kommenterar jag för fullaste muggar för att sedan titta in min egen lilla blogg. Och se där, en liten kommentar hade trillat in! Vad kul! Men vadnu, kommentaren var ju en anklagelse! Jag anklagades för att okommentera Emmas friska bloggande. Fyyy, jag som just kommenterat kvinnosloken! Nu ångrar jag att jag gjorde det, synd att man inte kan ta tillbaka sina kommentarer. För i så fall hade jag gjort det, som straff. Det är precis som när man tänkt göra något tråkigt för att vara snäll. Typ städa eller vika tvätt eller laga mat. Och DjB bara; du kan ju städa, vika tvätt eller laga mat. Är du snäll. Det är DÅ denna kvinna förvandlas till Den Obstinata Motvallskäääringen. Sa jag Sura? Förvandligen går till ungefär som i Sailor Moon, fast istället för gulddiadem och sjömansdräkt så får jag en tjurig min och fula mjukisbyxor. Fjärrkontroll i handen istället för katt. Ingen segerviss pose, nej jag hasar ner mig i soffan så att huvudet knappt sticker över ryggstödet. -Näää, säger jag. Har'nte tid. Simpsons sen Family Guy. Teve. Schh.

Imorgon kommer alltså EmMange. De hälsar på oss; Lirry. (Larry? Banda? Barda? Jean-Pierre Barda?). Jag ska nog börja kalla oss så. Det är liksom glamoröst men ändå smidigt. Jag tror det var så TomKat och Brangelina tänkte. -Fan vad smidigt. Vi sätter ihop våra namn. Kommer att gå dubbelt så snabbt att presentera sig! -Ja gudars! Där tänkte du till. Du är inte så dum som du ser ut!

De säger jag skiter i allt men det skiter jag i/ Rudan

Ps. Synd att man inte var så cool.