Liten notis
Himma fra jubbe. Ikväll blire röggbiff me himmaluad saus å stolpapär po egebored!
Ryggbiff och plankstek är populärt bland lejonparten av mina kollegor. Restaurang Mambo i Malmö föll i stor onåd när de serverade pommes till sin plankstek, det ska ju vara pärgröd? Under dessa fem veckor har detta påpekats minst fyra gånger. Jag förstår dem och håller med, ja alla håller med. Vafan, inte serverar man väl stolpapär till plankstek? Inte för att någon inte gillar pommes eller för att planksteken inte skulle ha varit god. Men till plankstek har man faktiskt pärgröd. Punkt.
Det borde beivras.
/Rudan
Läggdass
För att få uppslag till inlägg antecknar jag då och då en liten rad som poppar upp. En sådan rad som tyvärr fallit i glömska är "J skjuta mus kök". Jo.
En dag sov jag en skön och mycket vilsam eftermiddagslur i soffan i vardagsrummet. Jag var väl utarbetad eller utvilad eller något. Det hela i allsköns ro i alla fall. Halvsovande hörde jag lillebrodern komma in utifrån. Jag hörde DjB fråga vad han skulle ha luftgeväret till. Brodrami svarade att han ämnade skjuta en mus i köket. I mitt slumrande tillstånd for tanken: "Nej. Han skojar. Sov vidare" förbi. Jag menar, DjB skulle väl ha vett att stoppa det hela om det inte vore ett skämt? Sen hörde jag en mantelrörelse. Klicklick. -Du skjuter INTE i köket! hojtade jag med min arga röst, fortfarande hårt blundande och i hopp om att få sova färdigt. -Varför då? blev svaret och där och då insåg jag att det inte skulle bli mer lur. Inte håen kan man skjuta mus i köket! Och DjB, inte håen kan man tillåta att skjuta mus i köket! Några skopor ovett utdelades och så var musdräpandet avvärjt. Så också min skönhetssömn. Och mitt fryntliga sinne.
Något i den här stilen skrev jag till min kusin, apropå det här med möss. Svaret blev följande.
Det påminner mig om när jag och mormor jagade en mus på Ebbarp:
Först fångade vi den under koppen till toaborsten. Så skulle mormor hämta något att slå ihjäl den med och började gå mot verktygslådan. Jag skulle undersöka om musen var kvar, och det var den, men den passade självklart på att smita (skulle jag också gjort, om jag vore en mus). Vi lyckades klämma fast den i badrumsdörren, och medan jag satt inne på toaletten och höll dörren i spjärn så sprang mormor och hämtade hammaren. Dörrklämmet var inte dödligt, så den sprang och hade sig med bakbenen, tills: "Bank-bank-bank!" - benen och svansen stod rakt ut, och något krasade. Död!
Först fångade vi den under koppen till toaborsten. Så skulle mormor hämta något att slå ihjäl den med och började gå mot verktygslådan. Jag skulle undersöka om musen var kvar, och det var den, men den passade självklart på att smita (skulle jag också gjort, om jag vore en mus). Vi lyckades klämma fast den i badrumsdörren, och medan jag satt inne på toaletten och höll dörren i spjärn så sprang mormor och hämtade hammaren. Dörrklämmet var inte dödligt, så den sprang och hade sig med bakbenen, tills: "Bank-bank-bank!" - benen och svansen stod rakt ut, och något krasade. Död!
Haha! Typiskt farmor, så rationell.
Det kanske ska tilläggas att jag inte är den som är den vad gäller uthysning av skadedjur. Nejnej. Jag tänkte mest på att det då nyrenoverade köket förmodligen inte skulle göra sig med blykulor i björkluckorna.
Godnatta/Rudan
23.00
Jag har gått och blivit förkyld. Attans! Jag är ju i Malmö och jobbar så det är ingen som tycker synd om mig heller. Funderade på att ringa hem i både måndags och tisdags för att får lite medkänsla men sen kom jag på att jag var 23 och dessutom inte sjukare än att jag kunde jobba. MEN ÄNDÅ!
Annars e at? Jotack. Midsommar har passerat med allt vad det innebär. Majstång, sill och badtunna. Midsommardansen i Loshult. Ajjemän. Di lurvige svängdes.
Idag hörde jag den retoriska frågan "Vad vill de?" apropå matte C och dess upphovsfolk. Oh! Den frågan ställdes redan -08! Inlägg!
Jag har upptäckt att den där minen är ständigt återkommande bland bilder på mig. Den är inte speciellt snygg.
/Rudan
23.39
Jag fick en aha-upplevelse häromdagen som jag vill dela med mig av.
Mer eller mindre medvetet har jag länge funderat över det här med spolningen på toaletter. Det finns ju två olika spolläge, mycket eller lite. Det vet ni ju. Mycket spol för bajs och lite spol för kiss, antar jag. MEN! Beroende på toalettfabrikör ter sig spolknappens utformning olika. Jag har alltid tänkt att den stora knappen är när man behöver spola mycket, alltså för bajs. Det är väl logiskt? Men så här i veckan kom jag på att den stora knappen kanske är för att visa den "vanligaste" knappen. Alltså kiss. I regel kissar man oftare än man bajsar så det vore ju egentligen rätt dumt att ha en liten knapp för det. Eller? Har jag rätt? Jag vet att en enkel lösning hade varit att provspola på en toalett med sådan knapp, men även om detta är något jag faktiskt undrat en del över så har tanken på att provspola aldrig dykt upp. Så nu frågar jag er, ni hord av läsare. Hur är det egentligen?
Kram på er / Rudan
Mer eller mindre medvetet har jag länge funderat över det här med spolningen på toaletter. Det finns ju två olika spolläge, mycket eller lite. Det vet ni ju. Mycket spol för bajs och lite spol för kiss, antar jag. MEN! Beroende på toalettfabrikör ter sig spolknappens utformning olika. Jag har alltid tänkt att den stora knappen är när man behöver spola mycket, alltså för bajs. Det är väl logiskt? Men så här i veckan kom jag på att den stora knappen kanske är för att visa den "vanligaste" knappen. Alltså kiss. I regel kissar man oftare än man bajsar så det vore ju egentligen rätt dumt att ha en liten knapp för det. Eller? Har jag rätt? Jag vet att en enkel lösning hade varit att provspola på en toalett med sådan knapp, men även om detta är något jag faktiskt undrat en del över så har tanken på att provspola aldrig dykt upp. Så nu frågar jag er, ni hord av läsare. Hur är det egentligen?
Kram på er / Rudan
-Vi har inte gjort så mycket, men det har hänt mycket!
Hellre det än tvärtom, som man brukar säga. (DjB hörde en student säga ovanstående till en annan student, förmodad grupparbetsmedlem, under sluttampen på terminen).
Jag är i Malmö och jobbar! Första dagen stod jag på sedvanligt manér och slipade ventil i lastbilen. I allsköns ro stod jag där. Lugnt och skönt, bara jag och ljudet från skruvdragaren. Wrrrriiiiiii-iiiii. "FOORRR JÄEVELEN! FAA-AAN, JÄÄEVLARR!!" Orden pepprade mot mina trumhinnor. Aah! Vad nu? Vad händer? En inhemsk jobbegobbe stod i lastbilen, det var han som uttryckte sin mäkta förvåning över att lastbilen var inredd som en verkstad. "Nöu ble ja impoenerad, forr jäevelen!!". Jag undrade inombords om han drev med oss, men efter ytterligare minuter av lovord och svordomar insåg jag att så inte var fallet. Detta var antingen något av det fräckaste han någonsin sett, eller så var det bara så han lät när han blev glatt överraskad. Tänk att bjuda en sån karl på bruna bönor med fläsk och kaffe på maten. Man hade ju blivit prisad.
Senare samma dag kom chock nummer två. Jag skulle precis ställa mig och lägga upp mina varor på kassabandet. Ladidadidila tänkte min hjärna. Apan Povel spelade på sitt positiv. "Hej!" sa en coop-anställd vars nuna plötsligt var inom någon decimeter från mitt eget. "AAAH!" sa jag. Nu skulle hon bara ställa in en korgvagn och inte sno min plats eller något ännu värre så min förskräckelse var kanske något obefogat. På grund av detta kände jag mig nödsakad att överstrykande förtydliga min reaktion "oh, så rädd jag blev...:):):):)". Som om hon inte märkt det på mitt skräckslagna vrål och hjärtsnörpta blick, tänkte jagväl. Nåväl, skulle tro att hon inte gör så igen.
/Rudan
Jag är i Malmö och jobbar! Första dagen stod jag på sedvanligt manér och slipade ventil i lastbilen. I allsköns ro stod jag där. Lugnt och skönt, bara jag och ljudet från skruvdragaren. Wrrrriiiiiii-iiiii. "FOORRR JÄEVELEN! FAA-AAN, JÄÄEVLARR!!" Orden pepprade mot mina trumhinnor. Aah! Vad nu? Vad händer? En inhemsk jobbegobbe stod i lastbilen, det var han som uttryckte sin mäkta förvåning över att lastbilen var inredd som en verkstad. "Nöu ble ja impoenerad, forr jäevelen!!". Jag undrade inombords om han drev med oss, men efter ytterligare minuter av lovord och svordomar insåg jag att så inte var fallet. Detta var antingen något av det fräckaste han någonsin sett, eller så var det bara så han lät när han blev glatt överraskad. Tänk att bjuda en sån karl på bruna bönor med fläsk och kaffe på maten. Man hade ju blivit prisad.
Senare samma dag kom chock nummer två. Jag skulle precis ställa mig och lägga upp mina varor på kassabandet. Ladidadidila tänkte min hjärna. Apan Povel spelade på sitt positiv. "Hej!" sa en coop-anställd vars nuna plötsligt var inom någon decimeter från mitt eget. "AAAH!" sa jag. Nu skulle hon bara ställa in en korgvagn och inte sno min plats eller något ännu värre så min förskräckelse var kanske något obefogat. På grund av detta kände jag mig nödsakad att överstrykande förtydliga min reaktion "oh, så rädd jag blev...:):):):)". Som om hon inte märkt det på mitt skräckslagna vrål och hjärtsnörpta blick, tänkte jagväl. Nåväl, skulle tro att hon inte gör så igen.
/Rudan
Söndag
Så var det sommarlov. Zoo ma love.
Hihihi. Bal på slottet va.. Hihi.
/Linda