Nytt inlögg

Ibland blir man beskylld för saker. Det kan vara vitt skilda saker. Igår beskyllde min lillebror mig för att ta chokladpudding på fel sätt. På ett sådant där irriterande, viktigt sätt. Jag tog dock det hela med ro, för jag tog ju naturligtvis inte på fel sätt. Det var då nästa påhopp kom. -Och så har du inte ens ställt fram tallrikar till oss andra!! Jag kunde inte dölja mitt ursinne: -Det har jag för fan visst det gjort! Där! Då blev min både fromma och ömma moder arg på mig. -Du svär inte! Sedan rådde tystnad. Skönt, tänkte jag. 

I ärlighetens namn hade jag faktiskt bara tagit fram till mig själv först men sedan ställt ut en hög tallrikar och skedar till de andra med. Hade han invändningar på att jag inte hade delat ut dem? Men, det tål att sägas att jag egentligen är en lugn och timid människa och att hårda ordalag tillhör ovanligheterna vid vårt matbord.

Det har även hänt att jag har blivit beskylld för andra saker. DjB påstår till exempel att jag är snål, vilket enbart är elakt förtal. Han har även hävdat att jag har barnslig humor. Bajs och sånt. Och att jag skulle ha dålig bollkänsla. TSST. Ibland kan jag misstänka att han har det lite sådär ställt med verklighetsuppfattningen.

En knuba kaffe kan ibland utbrista saker som Är du dum i huvet eller? men det vet jag att hon gör av kärlek så det är inget jag tar fasta på. Imorgon ska vi till staden, bara hon och jag, mmm. Två kvinnor i allsköns samvaro.

/Rudan


Träningsteori

Det finns de som påstår att man inte ska träna på fastande mage. Okej, säger jag. Må så vara. Men är det något man inte bör göra så är det att träna på skitnödig mage.

En knuba kaffe har behandlat ämnet förr, då hon påtalade den finess som krävs för att ta sig igenom ett spinningpass när det pockar som värst.

Igår infann sig ett liknande scenario, jag hade bråttom. No time for shit breaks. Jag fick helt enkelt anpassa mig efter situationen och välja en plats nere i hörnet. Det var bodypump, det var en tarm som gjorde krumbukter. Men man är väl en äkta kvinna som klarar av flera sorters nödsituationer.

Innan jag lämnar ämnet kan jag berätta om en ännu en gång, en ännu värre gång. Efter ett varv på klinten kände jag att jag hade rätta stunsen inne. Wow, minst två varv till. Ett halvt varv senare kom det över mig, nej, det sköljde över mig. Hu! What to do! Pure emergency situation. Jag mådde nästan illa. Det var då, Carl-Folke Jacobssons fyrtoalett nere vid Prästängen kom till min räddning. Den toalett som jag har gjort narr av så många gånger. Nu tackar jag dig! Jag tillbringade en god stund där och insöp tillvaron, mm. Men sanningen att säga mådde jag lite tjyvigt i buken hela kvällen sen.

Kontentan av det hela: Försäkra dig om att din tarm är din vän, före träningen.



Givetvis sprang jag färdigt varvet, vekt hade det varit annars.

Dum?

Ibland tror jag att jag är dum i huvudet. Att jag tror det, beror oftast på att jag har bevisat det.

En gång till exempel, när min vän J på ett fint, subtilt sätt förklarade för en Mary Kay-kvinna att hon ville lämna tillbaka en produkt. Ni kanske vet att Mary Kay-grejerna är skitdyra, och har då hyn blivit bättre utan att ha använt produkten finns det ju ingen anledning att ha den kvar. När det nu ändå ska gå så bra att lämna tillbaka. Mary Kay-kvinnan var påstridig; Jo men jag tycker att din hy ser mycket finare ut nu än innan! J sade; Ja men jag har slutat äta choklad. Rudan säger: HAHA, det har du ju inte alls det! Det vet jag!

Då känner jag, kunde jag inte låtit henne vara? Jag tycker ju själv att Mary Kay-kvinnan är på tok för påstridig med sina dyra grejer.

En annan gång tyckte jag att det var så himla irriterande med folk som låtsas att de inte vet man är och ska hälsa och sådär, på puben till exempel. Min bror hade stött ihop med en gammal klasskamrat som JAG visste vem var. Han hälsade och jag sa: Men du vet ju vem jag är. På det där stroppigaste sättet. Jag fortsatte: Jag gick ju i ettan när du gick i trean. Jag visade lite avsmak. Han sa: Nä jag vet faktiskt inte vem du är.

Där kunde jag ha tänkt att det KAN vara så att jag vet vem han är för att han är min storebrors kompis. Och sånt kanske man höll reda på i sjuan. Men inte tvärtom. När det sjunkit in lite tänkte jag: WOW, det var skämmigt. Kanske mest för att min bror hörde det,. DjB kunde inte mer än hålla med om att han skämdes lite över mig.

Wow, DjB är snyggast av alla.

Jag smakade på ordet, hmm, surt var det.

Jag smakade på ordet, hmm, surt var det.

Rudan tar det från här.

Först främst så är det bästa med den här dagen att jag är ledig. Ledig, för att vi jobbade klart igår, mm. Så jag inledde dagen med att sova, underbara 13 timmar av sömn. Min kära mor väckte mig på ett kärleksfullt sätt, som alltid. Minsann om jag skulle sova längre än till elva. Men jo, jag behövde sova. Helgen som gick var tärande.


Nåväl, vid frukosten läste jag tidningen. Norra Skåne, vilken morgontidning! Jag menar, visst är det sant att Hovdalas trädhus nämns i samma andemening som till exempel Turning Torso och operahuset i Köpenhamn? Hässleholm är som bekant the place on earth, och vem är jag att ifrågasätta detta? Men hellre den än dessa förhatliga kvällstidningar. Är det något jag skulle kunna ångrat, är att jag inte brände upp Aftonbladets redaktion när vi var där på besök. Fast det hade gjort mig till skurk, och skurk vill man inte vara. Men Aftonbladet är ganska skurkaktiga de också. Läste i tidningen att de hade skickat brev till EU-kommissionen. De ville att EU skulle göra slag i saken och stämma Sverige för att Aftonbladet inte fick ha utländska spelannonser i sin tidning. Det strider mot det svenska spelmonopolet och det i sin tur strider mot EU:s rätt till fri etablering. Tsst säger jag. Det är också att vara patriotisk. Jag slår vad om att de inte ens hejar på Sverige i hockey-VM.

/
Rudan


RSS 2.0