Rudans

Ibland blir man beskylld för saker. Det kan vara vitt skilda saker. Igår beskyllde min lillebror mig för att ta chokladpudding på fel sätt. På ett sådant där irriterande, viktigt sätt. Jag tog dock det hela med ro, för jag tog ju naturligtvis inte på fel sätt. Det var då nästa påhopp kom. -Och så har du inte ens ställt fram tallrikar till oss andra!! Jag kunde inte dölja mitt ursinne: -Det har jag för fan visst det gjort! Där! Då blev min både fromma och ömma moder arg på mig. -Du svär inte! Sedan rådde tystnad. Skönt, tänkte jag. 

I ärlighetens namn hade jag faktiskt bara tagit fram till mig själv först men sedan ställt ut en hög tallrikar och skedar till de andra med. Hade han invändningar på att jag inte hade delat ut dem? Men, det tål att sägas att jag egentligen är en lugn och timid människa och att hårda ordalag tillhör ovanligheterna vid vårt matbord.

Det har även hänt att jag har blivit beskylld för andra saker. DjB påstår till exempel att jag är snål, vilket enbart är elakt förtal. Han har även hävdat att jag har barnslig humor. Bajs och sånt. Och att jag skulle ha dålig bollkänsla. TSST. Ibland kan jag misstänka att han har det lite sådär ställt med verklighetsuppfattningen.

En knuba kaffe kan ibland utbrista saker som Är du dum i huvet eller? men det vet jag att hon gör av kärlek så det är inget jag tar fasta på. Imorgon ska vi till staden, bara hon och jag, mmm. Två kvinnor i allsköns samvaro.

/Rudan