Rudans

Till helgen är det Göteborg och Big 4 (Metallica) som gäller. En helg jag tjurskalligt vägrat planera. Ellen och jag har pratat i telefon flera gånger och varje gång haft för avsikt att planera lide. Men den där kånkeltösen är ju lika hårdnackat framoförsiktig som jag. Aah, ingen bra kombo. Hoppas det går bra och att jag kommer ihåg mina byxor i alla fall.

Idag har jag sprungit en mil för första gången i år. Om fem veckor ska jag springa dubbelt så långt. Puh. DjB drillar mig. Jättekul tycker jag! Han trippar uppför backarna och ger mig tips och trix. Glada tillrop. Jag flåsar med en andhämtning som visslar för varje andetag. Fjjuiiit. Jag har inte tränat intervallträning sedan jag slutade med handbollen så det är väldigt roligt faktiskt. Trött blir man.

När jag spelade handboll i Vinslöv hade jag en evig nemesis när det kom till löpträning. I själva handbollsmomentet hade jag inte mycket att säga till om däremot. Nu har jag inte haft någon sådan där mortal enemy på år och dagar. Får nog skaffa mig en. De behöver inte veta om det. Jag bara ligger tätt bakom och psykar. Springer om för att stanna och stretcha framför. Springer om igen. Vi ska nog bli två om den här rundan! Ensam har jag ju inte disciplinen att ta i. Jag är mer; nja, idag är nog ingen sådan dag. Men kanske imorgon.

Trött i ögonlocken / Rudan

På den lokala radiokanalen pratar de om att juli står för dörren. Mhm, tänker jag. Plötsligt hör jag en bekant stämma i periferin. -Imorgon är det bara sex månader till nyårsafton. VAD GÖR DU DÅ? JÄVLA FYLLTRATT!

Mhm.

/Rudan

Sedär, det blev till att sluta tidigt idag! Härligt! Igår när jag kom hem möttes jag av en rödlätt och fräknig DjB. Han, far och brödramia hade varit ute och åkt vattenskidor på Immeln. Jag försökte frammana ett leende. -Vad kul, sa jag med illa dold avundsjuka. -Jätteroligt alltså, fyllde jag i men lät fortfarande tjurig. -Skoj för er! tog jag i från tårna. Men faan, allt lät ju surt och ironiskt!

Men idag är det jag som åker vattenskidor!! Wiie! Eller wakeboard.

Jag ska lägga upp lite bilder från midsommar sen tänkte jag. För då bli ni gla'a! Tack för en trevlig midsommar förresten! Roligt var det. Erik fick sig en känga för att han besudlade morsas handstompade flädersaft genom att blanda grogg på den. Stackars stackars lilla Jonte, den lilla broren. Där gick han i timtal och plockade blommor i sitt anletes svett för att överlämna de noga utvalda blomklasarna till modravår som sedan stompade och stompade. Stompade och stompade. Och i och med att flädersaftskaret tog upp hela kylskåpet fick lill-Kotten och föräldrarna livnära sig på snabbmakaroner och vad naturen gav under de fem dagar de tog för saften att gona sig. Och DÅ BLANNAR ERIK GROGG PÅ DEN! Som man blir full på! Som om det inte vore nog så var det Jelzinvodka och inte hederligt svenskt brännvin. Som skånsk akvavit till exempel.

Stackars Erik, han som är så snäll. Jag som är så ond. Han och Mange plockade nypotte till middagen så egentligen förtjänade de båda flädergrogg. Hoppas ni tog för er. Av livets goda.

Beger mig / Rudan

Puh.

Den gode Phisen har utmanat mig. Sådant måste man ju tacka ja till så det gjorde jag. Allt sedan dess har jag våndats. Även innan jag tackade ja till och med. För redan då visste jag att jag inte kunde tacka nej. Den 30:e juli ska vi i alla fall springa Visby halvmaraton. Å ena sidan känner jag att: pjaa, en mil kan man väl alltid springa och i värsta fall gå den sista sen. Å andra sidan känner jag att 2,1 mil är skitlångt och jag har inte ens sprungit 1 (styck) mil än i år.

Så det ska bli spännande!

Något annat jag våndas över är mina hopade resttentor. -Jaha, hon har varit lat, tänker ni nu. MEN TJIIII! Det har jag inte. Jag var bara tvungen att läsa fysik parallellt med det andra i våras. Hur mycket som helst kan man inte ta sig för, man har väl ett liv också. Måste ju hem till Osby och vårda sina bekantskaper då och då. Chilla med pojkvännen, ta långpromenader och hälsa på di gamle. Sånt ska också skötas. Så det hanns helt enkelt inte med att läsa 150%. I grund och botten är det Ekbackeskolans fel att jag måste seda här och våndas just nu. Nedrans den. Men inget ont som inte för något gott med sig! Jag väntar ivrigt på att se vad!

I skymundan / Rudan

Idag är det midsommarfest in Visseltofta så det står härliga till! Sketvär men det får man ta. På radion sa de: ömsom vatten, ömsom vin apropå regnet. Chrille sa: Ju mer vatten, desto mer vin. Och den mannen vet.

Vet ni varför jag inte åbadaterar? För att jag inte har tillgång till nåååågooooon daaaaaataaaaaa. Och mobilen är så jobbig att skriva på.

Helt förstörd är jag. För en stund satt jag och lyssnade på "i wanna knooo-hoow, have you ever seen the rain comin' down on a sunny day" och lät tårarna falla som regnet i låten. Fan vad sorgligt. Har jag någonsin sett regn falla en solig dag? Neeeeheeeeej, buhuuuuu. Konstig man är. Ibland relaterar man till så himla konstiga saker. I samma veva som jag fyllde 18 blev jag plötsligt lättgråten. Jag kan inte minnas att jag innan dess gråtit mer än några få gånger sen jag var liten. Jag var lite som Fantomen, hårdare än de hårda. Emma var min Guran.

Men vid 18 började jag lipa titt som tätt. Slutet av Djungelboken - AS-sorgligt. Brothers in arms - Uuuuuh, så-å fiiiin. Sömnig - Det är så synd om mig för jag är trö-hö-hö-höööttt. Ja sådär kan det låta nuförtiden. Jättekonstigt. Tydligen är det så att jag har dragit mig på en släktgrej. Modrami nickade i samförstånd när jag berättade om det. Hon berättade att de vuxna i hennes släkt började böla så fort ett tal hölls på varje släktsammankomst och att hon och hennes kusiner tyckte det var så fjantigt. Nu står de där och bara: - Grattis på 50-årsdagen Aneeettteeeeeeh uuuh..snyft snyft fräääääs. De står liksom beredda med snorduken så fort det klingas i glasen.

Puh. Synd att man inte tog efter den andra sidan. De är mer: -Ehum. Grattis. På den bredaste av småländska dialekter. De kommer från Whästewhik. Whätt å whiktigt.

Tjock av banan i halsen / Rudan

Idag ska jag på ölprovning. Det ni! Fast jag har vanan inne. Vet hur det går till liksom. Been there, done that. Many many times. Det spännande är bara att det tydligen ska vara olika sorters öl på den här ölprovningen. Tappade nästan hakan när jag hörde det. Ha! Ha! Ooolika sorter?

 

Ellen försöker pocka på min uppmärksamhet om huruvida logistiken till och från Big 4 ska gå till. Jadu, det undrar jag med, därför ignorerar jag dig.

 

Frågan: Full av skit eller skitfull?

 

Fundersam / Rudan

Vad vill du göra? står det på en växjöbostäders hemsida. VAD jag vill göra? Jag vill sova! Kan du fixa det åt mig, skitsida? Det jag då rakt inte vill göra är att hålla på och fjula med era ytterst användarovänliga intresseanmälningar. "Du kan inte göra intresseanmälningar p g a du inte svarat på våra senaste erbjudanden, kontakta oss för mer information". Jag tänker: hoppla, den regeln har jag missat. Dumt av mig. Sen läser jag deras erbjudandemail och ser att det faktiskt INTE står att man måste tacka nej. Och varför står det att man ska kontakta dem för mer information? Antingen ska man väl kontakta för att få spärren hävd, går inte det så är det väl ingen mening att få mer information. Ska ni tala om det för mig på olika sätt, med olika betoning, så att jag verkligen ska förstå? Förstår ni vad jag menar?

Är det något jag ogillar så är det när företag (icke-privatpersoner), speciellt kommunala sådana, uttrycker sig dumt. Oftast skriver de ju med korrekt svenska, lite finare ord sådär, men vad är det för nytta med det när det är helt obegripligt dumt skrivet från början? VAFAN SKULLE JAG VILJA HA MER INFORMATION FÖR? Jag vill väl ha en LÖSNING ffs.

Det har alltid varit en röd tråd genom min skolgång. Att skriva kort men koncist. För det mesta har det gått bra. Jag skrev 3 sidor i Idrott och Ledarskap medan en annan (fjäskis) skrev 11. Vi fick samma betyg. Ha! Ha! Tänkte jag högmält. Likadant i engelskan, jag kunde inga svåra engelska ord men tack vare Tyska-Mariannes grammatik kunde jag skriva förståeliga texter. Det var mer än somliga andra med svåra ord kunde. (-Wuuuuujaaahaaaaaaaaaaa!)

Därför blir jag Så Sur när myndighetspersoner skriver avancerat men fel. Det är på något sätt att stänga ute folk, att visa en kunskap man egentligen inte ens har. Det finns människor som blir osäkra på sig själv för att de inte förstår, när det i själva verket är dåligt skrivet och oförståeligt för vem som helst. Många tar för givet att en myndighetsperson har rätt, fastän de i själva verket inte behöver vara mer insatt än en själv.

Om jag inte får ett vettigt besked ifrån växjöbostäder på måndag bussar jag DjB på'em.

Inkapabel / Rudan

Nu ska jag cökla till Viddeviddevidddeisseltofta! Hoppas det börjar regna. Då tycker mor synd om mig och gör chokladmjölk. Kanske har hon Kinderegglass i frysen.

Vem håken vill ha glass när man fryser? Konstig reklam.

Toodeelidoo-hooo! Vilka roliga bilder. Ser ni vilken jättelång tunga jag har? Enligt Aftonbladet kan tungan avslöja om man bär på en dödlig åkomma. -EEEEHJAAA, LIVET!!! Hundraprocentigt dödlig utgång på den sjukan.

Ps, som sagt / Rudan

 

Jag ska nu bygga ett blogginlägg kring ett par bilder. Bilden ovan är en mycket bra bild. Väl komponerad med spännande ljussättning. Jag själv är förhållandevis fotogenisk där jag står i en lätt framåtlutad pose. Det jag ville framhäva med bilden, min röv, syns också tydligt. Jag har lyckats och jag har ändå inte ansträngt mig nämnvärt.

 

När jag sen försöker vara lite söt och klämmig så blir resultatet som den här bilden. Jag posar ju mitt bästa här! Förstå vilken besvikelse att se detta när man verkligen försökte göra sig snygg. Ful men flottig? Jag har genom detta lärt mig att det bästa är att alltid göra sig ful på bilder redan från början. Jag behöver inte längre tacklas med nederlag vad gäller pretentiösa pose-försök.

Haha! / Rudan

Följande bilder är tagna med exakt ett års mellanrum:





Mycket man förändras va?

Uåååaaaeeeheeeh vilken helg. Jag har druckit vin med Emma inte mindre än tre gånger denna långhelg. Lika goutt varje gång. Eller trevligt i alla fall. -När får man lov att dansa på stolarna? -När klockan säger det! Detta är sant. Kvart över tio är för tidigt, kom jag och brormin överens om klockan kvart över tio. Om en timme är det okej nickade vi i samförstånd. EXAKT en timme senare ser jag i ögonvrån att Emma siktar på stolsdans, hon satsar och kliver upp. Jag tittar på klockan och nickar mot bror. -Mhhm, klockan säger det. Så stegar vi unisont upp och ba'dansar uttahåen.

Så himla fint väder är det. Helt tossigt. Men härligt. Fästingar så det står härliga till, jajemän. I öronkröken hade jag en. Jäkons fästing. Kliar så örat blir alldeles varmt. Mina öron är för roliga. Jag ska lägga upp en bild på graden av mina sneda och lågt sittande öron någon gång. Ni kommer att hääääpna.

Jag har god lust att se samtliga bilder från i lördags. Håkons kul var de. Så lägg upp ALLA, Emma!

Nu ska jag göra mig in Ordnung för morgondagen. Då ska det jubbas!

Hjärtefröjd / Rudan

Det är något över denna dag alltså. FÖRST vaknar man 07.00. -VILL DU HA GRÖT? (från köket) Hm, ja okej. Om du nu erbjuder dig. Sedan försöker man ta sig en sovtrudelutt vid halv tio-snåret. Då ringer Snudan. Innan jag knappt ens hinner svara säger hon: Ååh, sov du? Precis som om hon visste att jag sov? Precis som om det var uträknat? -Hrmpf, ja. Här försöker man ta sig en tupplur med sin karlajäkon för det kan man väl vara värd efter gårdagens vinprovning och så RINGER hon. -Nå, vad hade du på hjärtat? -Det värsta är att det inte var något speciellt, säger hon då. Uuuåååaaah. Okej. Men vi går upp då, kan inte sova ändå. Sen somnar vi efter middagen hos farmodrami. Då ringer telefonen igen. -Ourka svara, tänker jag. Och o-orkar svara. Men Jessica vet att vara ettrig, hon ringer tills jag svarar. Lika bra det. Annars hade vi nog sovit till sju. Och sen somnat om för natten. Det har faktiskt hänt! Been there, done that så att säga. DjB klagade lite över att vi kände Emma&Mange, hade det inte varit för att de bjöd oss igår så hade han inte varit så trött. Sen klagade han över att jag kände Emma. Det var ju egentligen mest mitt fel. Hade inte jag varit barndomsvän med Emma hade han minsann redan sprungit en mil, cyklat 7, dammsugit lägenheten, skurat toaletten, tvättat bilen osv idag. Nu blev det ingenting av dagen.

Imorgonkväll ska vi till staen. Vi ska kolla bilar, dricka bärs och ragga brudar. Eller brudgummar. Eller karlar. Eller vafan ska vi göra det för. Vi har ju redan så det räcker och blir över. De får väl lägga in ett flarn på oss om det skulle vara så? Sist vi gjorde staen träffade vi Skilda Världar-Daniel. Jag blev euforisk. Trots att jag aldrig tittade på Skilda Världar och absolut inte hade känt igenom honom om det inte vore för att Ellen gjorde det. -WOW, ÄR INTE DU DANIEL FRÅN SKILDA VÄRLDAR? sa jag. Och krävde en kram. Det fick jag och gick genast iväg för att ringa till Ulrika och berätta för henne om vem jaaaaag kramat. Mäkta var min förvåning när hon svarade yrvaket. -SOOOOVER DU? Klockan var ju bara barnet. 02, med andra ord. Men visst blev hon imponerad. Jag visste välan det...

Den här bilden är från den kvällen. Jag kan tänka mig att det var preciiiis sådär jag såg ut när jag lutade mig in över dj-scenen och frågade om det var Skilda Världar-Daniel.

Förväntansfull / Rudan

Veeiäään hos Emma&Mange igår, som sagt. Matchen vanns så vi hade ytterligare något at fira. Fira det som firas bör. Plötsligt säger Mange: Vad har du där? Det ser skalligt ut! Han pekar på min skalp. Hans tonläge är faderligt orolig. Emma säger: Äh, det är bara en virvel. Håret som delat sig. Det går då upp för mig att mitt försök att dölja mitt uns flottiga hår i en tofs har misslyckats. Det var en jäkons kruka att få slängt i ansiktet. -Ooookej, jag har liiiiite flottigt hår. Det är inget värre än så. Jag har inte drabbats av skallighet. (Pinigt).

Idag kommer en sjundedel av familjen Rudan åter till skånska breddgrader. Gött. Gillar att ha'em hemma. Så jag kan fråga frågor bara äldre syskon kan svara på. Hur man gör för att hinka en folle på snabbaste sätt och hur man övervinner Bowser i SuperMario3.

I somras blev ett sår på min fot infekterat. Foten svullnade upp och jag kunde knappt gå. Jag tog mig till doktorn och han ordinerade sjukskrivning och bacilldödarmedicin. Eftersom Barry jobbade tillbringade jag min konvalescens hemma (hemmahemma). Det var 25 grader varmt ute men jag och lillebror satt inne och spelade SuperMario på 8-bitars i en vecka. SKITKUL! Sedan dess har han ibland klagat över att jag borde vara sjuk oftare.

Jag vill poängtera att foten blev större. Det där är bara början av crescendot. Tårna såg ut som prinskorvar till slut, SANT! Så att ni inte tror att jag är klen. Klojn. Nej, klenhet ligger inte mig för. Det faller mig icke i gomspenen. Möjligt att DjB inte skriver under på det, höhö.

 

Medömkanssökande / Rudan

 

Ikväll: Hemmamatch mot Verum. Ska bli spännande. Jag och Emma ska hejjjja uttabahåen. Är man division 7-flickvänner så är man! Snäppet över korpen-fruar det. Det gäller ju att leva upp till sitt rykte.

Emma och jag är sugna på lide veeiään ikväll. Jag förstår oss. Derby på Åvallen, ledigt imorgon, fintvär ja younameit. Som gjort för att fira. Det är dåligt med firandet nuförtiden. Det var bättre när alla var på samma ställe. Jag i V-tofta och Emma i V-ljunga. Nu får jag ju för faen gå ända till ångra sian Ostböj. Eller i alla fall Visseltoftavägen. Bara det.

Ha det! / Rudan

Det är inte bara Emma som har trädgårdsbestyr. Nädå. Man har väl en balkonglåda eller två och sånt ska också skötas. Jag är ju ledig och det är varmt ute så då är balkonglådegöromål ett måste. Jag funderar på att odla vindruvor därude. Sen ska jag skaffa mig en schäslong. Uppå den ska jag ligga resterande lediga dagar och bara AAAH GÖÖTTTTT. DjB kan stå innanför tröskeln och se avundsjuk ut. Han lär inte få plats nämligen. Vår balkong påminner själv om en balkonglåda så stor den är.

Vad pinsamt det var när Ralf Gyllenhammar var med i Så ska det låta? Jag skämdes å hans vägnar. Skrattade lite nervöst när han sjöng fel. Kom att tänka på det nu för jag ser att Hammerfall-Jocke är med i det senaste avsnittet. Faktiskt ganska duktig. Men en vuxen karl i nagellack? Nä. En vuxen karl som sjunger om hjärtan i brand och hästar gjorda av stål. Nä.

På gångah / Rudan