Du är bäst! Nej, du är bäst! Jag vet att du är bäst! Hon är inte bäst. Gud nej.
Nu skall det bloggas och det på sanning. På sanning, för att inte Emma ska tro att jag härmar henne. Som om hon var först i världen att säga äkta.
Häromhelgen hade Ellen fest. Den var rolig och hennes fest gemytlig. Det roligaste var när Ellen lämnade för en stund och Patrik Isaksson-Ruta 1 spelades upp. Hahaha, snacka om töntig playlist. Särskilt när Pink kom efteråt, hahaha! Ellen gav mig sedan onda ögat för att jag inte bytt låt. Vadå! Hon flyttade till Kristianstad och lämnade oss. Skulle jag vara hennes bundsförvant ever after? Hihi. Sedan blev det Golden Horn och även dagen efter faktiskt. På lördagen fick jag och Emma ÄNTELIGEN smaka den där Mojiton på äkta. Inte så mycket att hänga i julgranen vill jag påstå, så som plåster på såren annekterade vi två glas och en ganska fin blombukett.
Sedan gick jag till jobbet en vecka, sen var det helg igen. Vi åkte till Stockholm. DjB var sur redan innan vi kört, varför hade jag inte sagt att bromsklossarna var slitna? Bara för att jävlas, tänkte jag. Nej, det var faktiskt något som fullständigt gått mig förbi. Typiskt kvinns, sa DjB. Vad vill han? tänkte jag. Men annars var det trevligt. Powerweekend. Fast det är faktiskt ganska beige att köra bil så långt, det må jag säga. En annan sak är det här med att köra i städer. En gång beskyllde jag en vän för att hyperventilera och vara aggressiv för att vi körde i en stad med allt vad det innebär (filbyte, FILBYTE). Jag önskar att jag inte varit så stroppig då för är det någon som blir likadan så är det jag. Men jag menar, vad stressar folk för? Varför kan inte Barry tala ur skägget och vara lite tydlig? Varför är det hela världen om jag tar av vid fel avfart? Hmm. Nåväl!
Nu är det valborg imorgon. The May celebration. En gång förklarade Ellen och jag vad det var vi firade för en engelskspråkig karl. Om han blev klokare vet jag inte, men kul hade vi. The Snapphane choir and the booze is the best.
/Rudan
Häromhelgen hade Ellen fest. Den var rolig och hennes fest gemytlig. Det roligaste var när Ellen lämnade för en stund och Patrik Isaksson-Ruta 1 spelades upp. Hahaha, snacka om töntig playlist. Särskilt när Pink kom efteråt, hahaha! Ellen gav mig sedan onda ögat för att jag inte bytt låt. Vadå! Hon flyttade till Kristianstad och lämnade oss. Skulle jag vara hennes bundsförvant ever after? Hihi. Sedan blev det Golden Horn och även dagen efter faktiskt. På lördagen fick jag och Emma ÄNTELIGEN smaka den där Mojiton på äkta. Inte så mycket att hänga i julgranen vill jag påstå, så som plåster på såren annekterade vi två glas och en ganska fin blombukett.
Sedan gick jag till jobbet en vecka, sen var det helg igen. Vi åkte till Stockholm. DjB var sur redan innan vi kört, varför hade jag inte sagt att bromsklossarna var slitna? Bara för att jävlas, tänkte jag. Nej, det var faktiskt något som fullständigt gått mig förbi. Typiskt kvinns, sa DjB. Vad vill han? tänkte jag. Men annars var det trevligt. Powerweekend. Fast det är faktiskt ganska beige att köra bil så långt, det må jag säga. En annan sak är det här med att köra i städer. En gång beskyllde jag en vän för att hyperventilera och vara aggressiv för att vi körde i en stad med allt vad det innebär (filbyte, FILBYTE). Jag önskar att jag inte varit så stroppig då för är det någon som blir likadan så är det jag. Men jag menar, vad stressar folk för? Varför kan inte Barry tala ur skägget och vara lite tydlig? Varför är det hela världen om jag tar av vid fel avfart? Hmm. Nåväl!
Nu är det valborg imorgon. The May celebration. En gång förklarade Ellen och jag vad det var vi firade för en engelskspråkig karl. Om han blev klokare vet jag inte, men kul hade vi. The Snapphane choir and the booze is the best.
/Rudan
Kommentarer
Postat av: Snuds
Ja. Där ser man Linda. Kunde du inte sträckt ut din hand för en vän i nöd. Jag vet nog att du också har en och annan pinsam låt du med! sådetså
Trackback
