Rudans

Vilken tjusig blogg jag har fått! All thanks to Ämmsegummsan. En prövad kvinnas bekännelser, det är jag och min blogg. Jag gillar det skarpt! Jag hade funderat på något i stil med "Upp till dans med Rudans" men jag känner att detta är något bra. Ett signum kan man säga. Jag sitter hemma hos mor och far vid min alldeles egna dator, den med alla mina bilder på, den med all min musik på. Någon gång har jag funderat på att byta ut den. Kanske till en bärbar en. Men när jag vrider och vänder på det så vill jag inte. Min dator står för en hel del. Jag är en nostalgisk kärring. Det är väl egentligen inte så att jag vill leva som jag gjorde när jag var sjutton år, utan mer bara att man under den tiden man gick i skolan helt oundvikligen var med om fler saker än man gör idag. När man jobbar är det det man gör om dagar. Man träffar inte sina kompisar dagligen vilket medför att man helt enkelt inte har företeelser som tioitiofikan och dåliga smeknamn. Man har däremot pojkvänner vilka gör att kamratbehovet inte är lika stort om vardagarna, ända tills en propp lossnar och man blir tokig för att man ALDRIG träffar sina kompisar och att man ALDRIG gör tokiga saker längre. Det är ju inte sant. Men det händer inte lika ofta längre. Och när det inte händer lika ofta får man ju tänka på det som har varit. Vissa saker har man fått så stor distans till att man kan skratta åt det även om man skämdes ihjäl för några år sedan. Det är bra!

Igårkväll väntade jag besök av mina kamrater. Det var inte Eddie, Murphy, Ted och Glen. Nej, det var Ellen, Jessica, Emma, Ulrika och Josse. Det finns inget jag uppskattar mer än det där. Själaglad är ordet. Emma redogjorde det på ett väldigt fint sätt tyckte jag. "Gemenskap på äkta". Ja det var det.  Vi lyssnade till och med på Mamma Mia-musiken. Det roligaste var kanske Jessica som på alla sätt håll låda och var redigt på gånga ända tills, ja plötsligt sov hon. Inte för att hon var särskilt drucken utan bara för att det är allt eller inget som gäller. Det tråkigaste var att jag och Josse laddade för en pubarunda som det bara blev skit av. För Puben var stängd. VA! What an outrage. När man väl vill gå dit är det stängt. Vilken puckad tid att ha semester på. Nåväl! Tack för igår, det gjorde min dag! Ikväll är Snudans the place to be, har jag hört.

DjB är uppväxt i Tungelsta, några kilometer från Tungelsta ligger Västerhaninge och alltihopa ligger i Haninge kommun. Om jag har förstått det rätt så det själva staden Haninge som heter Handen och det är jättekul. Verkligen jättekul!
-Iiih!
-Nån är i nöd! Poliis!
-Haha, äntligen, nu är det julafton! Här har du en klapp, och här har du en. Fler paket att slå in, haha.
-Men vänta Henry Henry! Sluta, det är ju en kvinna du har givit på moppen!
-En kvinna?
-Men snälla Henry, varför?
-Det var så mörkt bara, jag såg knappt handen framför mig.
-Handen? Men vi är inte i Handen. Vi är i Västerhaningee!

Jag kan inte hålla mig, inte någon gång.

/Rudans