Projektarbete-07
Jag vet att de som går i trean nu såhär på sluttampen av gymnasiet har fullt sjå med sina projektarbeten. Hahaha, det har inte jag.
Förra året vid den här tiden visste mitt dåliga samvete inga gränser. Fan fan fan, uuh projektarbete.. Jag hade en god vän och klasskamrat vilken jag hade mycket bra kommunikation med. Snudan och jag hade stor förståelse för varandra, vi låg på samma höga ambitionsnivå. Vi hade stort utbyte av varandras åsikter och synpunkter. Men mest var vi väldigt väldigt dåliga på att få tummen ur röven. Jag har minst två faktorer att skylla slappheten på, dels hade det införda blockschemat genererat lättja. Dels kanske jag och Snudan lutade oss lite tillbaka, mot varandra. Jaja, Snudan har i alla fall inte heller börjat.
I tvåan bestämde jag mig för vad jag skulle göra, så tiden var god. I september skulle vi lämna in en tidsplan. Oh, jag sprudlade av energi och skaparglädje. Fyfan vilket bra och kul projektarbete! Både jag och Snudan hade designläraren Roger som projektledare. Han borde för övrigt bli utnämnd till någon sorts äkta karl, för det är han. Efter att jag hade lämnat in tidsplanen la jag det lite på is. Jag menar, vadå. Jag hade ju massvis med tid. Ett helt år minst. Efter nyår tänkte jag sätta igång på allvar. På sporlovet var jag ju lite upptagen men sen, helgen efter, då jävlar. Ah! Mars! AAH! PÅSK! Nu så. Jag började, blev klar. Jag fick mvg. Woho. Scenariot var inte bara liknande, utan identiskt, för Snudans del. I alla fall så jag minns det. Det bästa var att vi fick mvg, sa vi. Det sämsta var att vi hade haft dåligt samvete i ett halvår. Det näst bästa var att vi hade lagt långt under 100 timmar på det. Det bästa var att ingen kunde se det. Kan ni? 
/Rudan
Ja, du får ursäkta att jag kommenterar varenda inlägg men jag kan helt enkelt inte låta bli. Vilken återgivelse, jag ser allt framför mig. Det roliga var att vi pratade inte om det, utan bara visste hur det låg till.
