Hajjhajj
-Saknar ni majj? Emma? Ellen? Har ni märkt att jag är borta?
Vår granne säger alltid hajjhajj när man möter henne i trappan. Härligt tycker jag. Hajjhajj po dajj!
Det ligger en redig Bob-katt bredvid mig. Ser precis likadan ut, lika stor och så. Men den här verkar snäll. Jag litar dock inte fullt på den än. Lite avvaktade sneglar jag på den i smyg. Ser efter om han vässar klorna. Nu när jag tänker efter så förstår jag inte hur Ellen kan kalla mig okattmänniska. Må så vara att hon hade ett par-sju glas vin innanför västen, men ändå. Det var då inte JAG som blev biten av Bob-katten. Bob letade nog upp den svagaste länken i kattmänniskosammanhang innan han gjorde sitt illdåd.
Har jag inte berättat om Den Elake Katten Bob?
Vi var och hälsade på Phisen i Camebridge, Snudan och jag. Phisen var inneboende hos en professor. En något säregen typ, som sig bör om man är engelsk professor antar jag. I alla fall så hade hon en fruktansvärt lömsk katt. Elak och illvillig. En riktig Disneyfilmskatt! Är det inte i Basil Mus det är en stor elak katt? En sån var det i alla fall. Ellen blev direkt på sin vakt. Med all rätt för plötsligt BET kattjäkon henne! Efter det var det inte bara rädsla utan FRUKTAN vi såg i den stackars kvinnans ögon. Phisen bad henne sluta sjåpa sig. Ellen hade icke lust att åter korsa rummet från toaletten. Kattfan lurade ju därute. Jag tänkte att jag skulle undsätta henne och gick mot toaletten. Plötsligt springer katten ut och jagar in mig på toaletten! Puh! Jag hann in. Men ut kom vi icke. Katten satt på huk precis utanför och bara väntade på sina byten. Inte nog med det, den klöste heltäckningsmattan precis som om den ville tala om för oss att "såhär kommer ni se ut när jag är färdig med er". Phisen visade ingen som helst förståelse för oss två flickebarn. -Skärp er, sade hon kort och räddade oss.
Hade jag varit hemma hade jag lagt upp en bild på hur Ellen såg ut hela tågresan från London till Camebridge på grund av att vi skulle till professorn igen. Totalt likgiltig. Som om hon såg sin dödsdom i vitögat. -Jaha, tjugo år fick man bli. Det var ju kul så länge det varade.
Bortrest / Rudan
Vår granne säger alltid hajjhajj när man möter henne i trappan. Härligt tycker jag. Hajjhajj po dajj!
Det ligger en redig Bob-katt bredvid mig. Ser precis likadan ut, lika stor och så. Men den här verkar snäll. Jag litar dock inte fullt på den än. Lite avvaktade sneglar jag på den i smyg. Ser efter om han vässar klorna. Nu när jag tänker efter så förstår jag inte hur Ellen kan kalla mig okattmänniska. Må så vara att hon hade ett par-sju glas vin innanför västen, men ändå. Det var då inte JAG som blev biten av Bob-katten. Bob letade nog upp den svagaste länken i kattmänniskosammanhang innan han gjorde sitt illdåd.
Har jag inte berättat om Den Elake Katten Bob?
Vi var och hälsade på Phisen i Camebridge, Snudan och jag. Phisen var inneboende hos en professor. En något säregen typ, som sig bör om man är engelsk professor antar jag. I alla fall så hade hon en fruktansvärt lömsk katt. Elak och illvillig. En riktig Disneyfilmskatt! Är det inte i Basil Mus det är en stor elak katt? En sån var det i alla fall. Ellen blev direkt på sin vakt. Med all rätt för plötsligt BET kattjäkon henne! Efter det var det inte bara rädsla utan FRUKTAN vi såg i den stackars kvinnans ögon. Phisen bad henne sluta sjåpa sig. Ellen hade icke lust att åter korsa rummet från toaletten. Kattfan lurade ju därute. Jag tänkte att jag skulle undsätta henne och gick mot toaletten. Plötsligt springer katten ut och jagar in mig på toaletten! Puh! Jag hann in. Men ut kom vi icke. Katten satt på huk precis utanför och bara väntade på sina byten. Inte nog med det, den klöste heltäckningsmattan precis som om den ville tala om för oss att "såhär kommer ni se ut när jag är färdig med er". Phisen visade ingen som helst förståelse för oss två flickebarn. -Skärp er, sade hon kort och räddade oss.
Hade jag varit hemma hade jag lagt upp en bild på hur Ellen såg ut hela tågresan från London till Camebridge på grund av att vi skulle till professorn igen. Totalt likgiltig. Som om hon såg sin dödsdom i vitögat. -Jaha, tjugo år fick man bli. Det var ju kul så länge det varade.
Bortrest / Rudan
Kommentarer
Postat av: Emma
Klart jag har! det är ett tomrum i min hjärta jag ej lyckats fylla!
Postat av: Emma
min?
Trackback
