Rudans

Hu ä at? Ska jag sluta skriva talspråk? Inte håen ved väl jag. Igår lät det såhär: -Är du från Älmhult? Ajjemän. Är du från Osby? Ajjemänn. Ja det hördes ju långa vägar så det var ingen konst att lista ut det. Ni vet. Liiiijatoap. Ostböj. Kvinnan som hörde konversationen tyckte ändå att det hela var lustigt, hur kunde vi veta det liksom? Det var ju som att veta om någon kom från Kalmar eller typ... Smedby. -Är du från Smedby? Och så visade det sig att hon kände till mina kusiner. Hade lekt där som liten och så vidare. Världen är för jäkons liten.. Blir ju nästan förbannad.

---

Mitt bästa exempel, som jag drar typ varje gång, är den gången jag hade varit två veckor i USA och precis innan jag skulle flyga hem betalade jag med kortet och inte kontant och fick således visa körkortet. -Koerkort? sa kassörskan. Ar du from Sverrje? Ajjemänn, hon hade ju för håen bott i Stromnasbruk. Två mil från Osby. Var inte det konstigt? JÄTTE-konstigt? Jag har berättat det så många så jag tycker inte att det är så konstigt längre, men det var väl det?

Kramis / Rudan