16.17
Hoppas inte JS läser föregående inlägg. Jag vill ju utåt sett inte verka som en.. en... Dumstrut. En sån som inte tar hand om andras föremål. En sån som lånar saker och har sönder dem. Det är såna människor man aldrig mer kan gilla. Inte efter att de hade sönder ens alldeles språjlans nya grej. Nej fy. En sån hade jag varit om jag inte fått tag på minnet igen. I dubbel bemärkelse. Det var ju innerligt för väl att min dumhet aldrig sken igenom, förutom att jag skrev det här.
Jag förnam mig att jag då och då blev kallad glömmen på jobbet. Ja, minst några gånger i veckan eller så. Om någon som inte kände mig nickade åt mitt håll och sa något i stil med att det är tur att nya generationer tar vid när man blivit för senil. -Hon där?! Hon ved ju för fan inte vad hon gjorde för en haltimme sen! Eller om det var mer direkt till mig: -Det blir inte bättre Linda. Alternativt: -Linda Luring, hur ska det gå för dig?
Jag får väl tänka som jag brukar göra; Nu kan det bara bli bättre! Ja sämre kan det ju också bli, men ändå, nu kan det minsann bli både bättre och sämre! Det ni!
/Rudan
Kommentarer
Postat av: Emma
Men du, vi är nog precis lika glömska som den äldre generationen var när de var unga. De har ju bara glömt bort att de var det.
Det är väl skönt att veta att det kan sluta på två sätt?
Postat av: Anonym
Ja det är nog så.. Fast ibland undrar jag lite hur det är ställt med skallen. Visst är det härligt! Ingeting är bättre än att det inte kan bli sämre. Och tvärtom!
Trackback
